1.Mose 13 | Nya Levande Bibeln Hoffnung für alle

1.Mose 13 | Nya Levande Bibeln

Abram och Lot går skilda vägar

1 De lämnade alltså Egypten och reste norrut till Negev, Abram, hans hustru och Lot med allt vad de ägde. Abram var mycket rik på boskap, silver och guld. 3 Sedan fortsatte de norrut mot Betel, där han förut hade slagit läger mellan Betel och Ai till den plats där han hade byggt altaret. Där tillbad han Herren igen. 5 Men Lot var också mycket rik. Han hade får och nötboskap och många tjänare. 6 Landet kunde inte försörja både Abram och Lot med alla deras hjordar, det var alltför många djur för de betesmarker som fanns tillgängliga. 7 Strider bröt därför ut mellan Abrams och Lots herdar, trots den fara de alla mötte från kananeernas och perisseernas stammar som bodde i landet. 8 Då talade Abram med Lot om saken. "Dessa stridigheter mellan våra män måste sluta", sa han. "Vi kan inte klara oss om våra familjer är osams. Nära släktingar som vi måste hålla ihop! 9 Jag ska säga dig vad vi ska göra. Välj ut den del av landet som du vill ha och så skiljs vi åt! Om du vill ha området österut, så ska jag stanna här i den västra delen. Vill du hellre ha området i väster så går jag österut. 10 Lot tittade länge ut över de bördiga fälten runt Jordanfloden, som var väl bevattnade överallt (detta var innan Herren hade förstört Sodom och Gomorra). Hela området ända bort till Soar var som Edens trädgård eller som den vackra landsbygden i Egypten. 11 Därför utvalde Lot detta område, Jordandalen, öster om dem. Han gick dit med sina hjordar och sina tjänare, och på så sätt skildes han och Abram. 12 Abram stannade nämligen i Kanaans land, medan Lot bodde bland städerna på slätten och slog läger på en plats nära staden Sodom. 13 Människorna i detta område var ovanligt onda och syndade mycket mot Herren. 14 Efter det att Lot gått därifrån, sa Herren till Abram: "Se dig omkring, 15 till dig och dina ättlingar ska jag ge landet i området du kan se i varje riktning. 16 Jag ska ge dig många ättlingar, ja fler än dammkornen som inte kan räknas! 17 Vandra nu omkring i hela området och utforska det land som jag ska ge dig." 18 Då flyttade Abram sitt tält till Mamres ekar nära Hebron och byggde där ett altare till Herren.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Hoffnung für alle

Abram und Lot trennen sich

1 Abram kehrte in den Süden des Landes Kanaan zurück und mit ihm seine Frau und sein Neffe Lot. Ihren ganzen Besitz führten sie mit sich. 2 Abram war sehr reich. Er besaß viele Viehherden, dazu Silber und Gold. 3 Sie blieben aber nicht im Süden, sondern zogen in Tagesmärschen nach Bethel – zu jener Stelle, wo sie ihr Zelt zuerst aufgeschlagen hatten, zwischen Bethel und Ai. 4 Bei dem Altar, den Abram damals aus Steinen erbaut hatte, betete er nun zum HERRN. 5 Auch Abrams Neffe Lot, der sich ihm angeschlossen hatte, war zu einem reichen Mann geworden: Er besaß Schafe, Ziegen und Rinder und eine große Anzahl von Zelten für sein Gefolge. 6 Darum gab es nicht genug Weideplätze für alle Viehherden. Sie konnten unmöglich zusammenbleiben, 7 zumal die Kanaaniter und die Perisiter noch im Land wohnten. Immer wieder gerieten Abrams und Lots Hirten aneinander. 8 Abram besprach das mit Lot: »Es soll kein böses Blut zwischen unseren Hirten geben! Wir sind doch Verwandte und sollten uns nicht streiten! 9 Es ist besser, wenn wir uns trennen. Das Land ist groß genug. Entscheide du, wo du dich niederlassen möchtest! Wenn du das Land auf der linken Seite wählst, gehe ich nach rechts. Wenn du lieber nach rechts ziehst, gehe ich nach links.« 10 Lot betrachtete das Land genau und sah die fruchtbare Jordan-Ebene – überall reich bewässert, bis nach Zoar hin. Später veränderte sich die Landschaft, nachdem der HERR Sodom und Gomorra vernichtet hatte. Jetzt aber sah die Jordan-Ebene aus wie der Garten Eden* oder das Nildelta in Ägypten. 11 Darum wählte Lot diese Gegend. Er verabschiedete sich von Abram und machte sich auf den Weg nach Osten. 12 Abram blieb im Land Kanaan, während Lot sich bei den Städten in der Jordan-Ebene aufhielt und mit seinen Zelten umherzog, bis er an die Stadt Sodom herankam. 13 Die Menschen in dieser Stadt waren voller Bosheit und lebten in ständiger Auflehnung gegen den HERRN.

Gott wiederholt seine Zusage

14 Nachdem die beiden sich getrennt hatten, sagte der HERR zu Abram: »Schau dich nach allen Seiten um! 15 Das ganze Land, alles, was du jetzt siehst, will ich dir und deinen Nachkommen geben – für immer! 16 Ich will dir so viele Nachkommen schenken, dass sie unzählbar sind wie der Staub auf der Erde! 17 Mach dich auf den Weg und durchziehe das Land nach allen Richtungen, denn dir will ich es geben!« 18 Abram zog also weiter und schlug seine Zelte bei den großen Eichen von Mamre auf, nahe bei Hebron. Dort baute er aus Steinen einen Altar für den HERRN.