Römer 11 | Nya Levande Bibeln

Har Gud övergett Israels folk?

1 Så nu frågar jag: har Gud då helt stött bort sitt folk, israeliterna*? Nej, inte alls! Jag är ju själv israelit, en ättling till Abraham och medlem av Benjamins stam. 2 Nej, Gud har inte stött bort dem som han en gång utsåg till sitt eget folk. Kommer ni inte ihåg vad det står i Skriften* om profeten Elia? Han anklagade Israels folk inför Gud och sa: 3 ”Herre, de har dödat de profeter som framförde dina budskap, och har rivit ner dina altaren. Jag är den enda profeten som är kvar, och nu vill de döda mig också.”* 4 Men vad svarade Gud honom? Jo, han sa: ”Det finns 7 000 personer som inte har tillbett Baals* bild, och dem har jag sparat åt mig.”* 5 På samma sätt har Gud nu i sin godhet inbjudit Israels folk att få tillhöra honom, och en liten del har tackat ja. 6 Men om de tillhör Gud på grund av hans inbjudan, då har det ju inget med deras goda gärningar att göra. Om de hade förtjänat det, skulle det ju inte vara något som Gud i sin godhet hade gjort. 7 Alltså, det som Israels folk sökte så ivrigt efter, att bli skuldfria inför Gud, det uppnådde de aldrig. Denna skuldfrihet gavs istället åt den lilla grupp som har tackat ja till Guds inbjudan att få tillhöra honom. De andra blev döva och blinda för vad Gud ville. 8 Det står ju i Skriften: ”Gud gjorde deras sinnen avtrubbade. Ända till denna dag har han hindrat deras ögon från att se och deras öron från att höra.”* 9 Och kung David skriver om dem: ”Låt deras fester blir en fälla för dem, så att de faller för frestelserna och straffas. 10 Låt deras ögon bli förblindade, så att de inte kan se, och deras ryggar krökas under problem för all framtid.”* 11 Så nu frågar jag igen: att Guds utvalda folk syndade mot Gud, innebär det att de ska gå under för alltid? Nej, inte alls! Men eftersom israeliterna syndade mot Gud, har räddningen nått även andra folk, och nu är israeliterna avundsjuka på dessa människor. 12 Och om nu hela världen fick del av Guds rikedomar, därför att israeliterna syndade, ja, om deras misslyckande blev andra folks lycka, hur mycket större rikedom ska då inte världen få uppleva när hela Israels folk tar emot Guds räddning.

Räddning för icke-judiska folk

13 Nu talar jag till er som inte är judar: Gud har utsett mig till att vara ett speciellt sändebud till icke-judiska folk, och jag är mycket stolt över min uppgift. 14 Kanske kan jag genom denna stolthet få mitt eget folk att längta efter det som ni redan har, så att åtminstone några av dem blir räddade. 15 När Gud stötte bort Israels folk, innebar det att resten av världen försonades med Gud och blev hans vänner. Hur underbart ska det då inte bli när Gud för andra gången accepterar Israels folk. Det ska bli som när döda får liv igen! 16 Judarna tillhör egentligen Gud, eftersom deras förfäder, Abraham, Isak och Jakob*, gjorde det. Det står ju i Skriften*, att om den första degbiten offras till Gud, så är det en symbol för att hela degen tillhör Gud.* Och om rötterna till ett träd tillhör Gud, så tillhör också grenarna Gud. 17 Israels folk är som ett planterat olivträd, där några av grenarna har brutits av. Du som inte är jude är som en gren från ett vilt olivträd, och du har blivit inympad på den äkta stammen istället för de andra grenarna. Därför får du nu också del av saven som stiger upp ifrån trädets rot. 18 Men börja för den skull inte skryta över att du har placerats där istället för de grenar som bröts av. Kom ihåg att du bara är en inympad gren, och att det är roten som bär upp dig och inte tvärtom. 19 Nu kanske någon tänker: ”Men de där grenarna bröts ju av för att lämna plats åt mig.” 20 Det är sant. Men glöm inte bort att de bröts av därför att de inte trodde på det Gud sa, och att du är där därför att du tror på Guds budskap! Var inte högfärdig, utan passa dig noga! 21 Om Gud till och med straffade de äkta grenarna, så kommer han också att straffa dig. 22 Lägg märke till att Gud är både god och sträng samtidigt. Han var sträng mot dem som syndade mot honom, men han är god mot dig så länge du inser att det är hans godhet som räddar dig. I annat fall kommer han att skära bort dig också. 23 Men om en jude börjar tro på Guds budskap om räddning, så kommer Gud att ympa honom tillbaka in i trädet, för det har han makt att göra. 24 Om Gud var villig att ta emot er, som är grenar från ett vilt olivträd, och mot naturens ordning ympa in er på ett planterat olivträd, hur mycket lättare är det då inte för honom att ympa in de äkta grenarna igen.

Gud visar nåd mot alla

25 Kära syskon, jag vill att ni ska känna till denna sanning som Gud först nu har avslöjat, så att ni inte inbillar er att ni själva vet allt. Några av judarna vägrar att tro, och så kommer det att vara tills alla icke-judar har fått möjlighet att komma till Kristus. 26 Men sedan ska hela Israels folk bli räddat. Det står ju i Skriften*: ”Befriaren ska komma från Jerusalem*, och han ska ta bort all ondska från Israels folk*. 27 Och jag ingår ett förbund med dem, där jag lovar att ta bort deras synder.”* 28 Man kan se på judarna på två olika sätt: De är Guds fiender, eftersom de vägrar att ta emot Guds budskap om räddning. Men tack vare detta blev ni räddade. Samtidigt är de Guds utvalda folk och hans älskade, tack vare de löften deras förfäder fick av Gud. 29 Om Gud ger oss något gott, eller inbjuder oss att tillhöra honom, så ångrar han sig inte och tar det tillbaka. 30 Förut var det ni som var upproriska mot Gud, men när judarna vägrade att ta emot den nåd Gud ville visa dem, gav han den till er istället. 31 Nu är det judarna som är upproriska mot Gud, men Gud kan visa nåd också mot dem, eftersom han redan har visat er nåd. 32 Gud lät alla människor bli fångade i sin egen upproriskhet, för att han skulle kunna visa nåd mot alla. 33 Vilken fantastisk Gud vi har! Han vet allt, kan allt och äger allt! Vem kan någonsin förstå hans beslut och hans planer? 34 Som det står i Skriften: ”Vem känner till hur Herren tänker? Vem vet tillräckligt för att ge honom råd? 35 Vem kan ge något till Gud, så att han blir tvungen att betala tillbaka?*” 36 Allt kommer ju från Gud. Allt är skapat av honom och finns till för att ära honom. Hans är äran för evigt. Ja, det är sant!*

Gute Nachricht Bibel 2018

Nur ein Rest hat die Botschaft angenommen

1 Ich frage nun: Hat Gott sein eigenes Volk verstoßen? Das kann nicht sein! Ich selbst bin ja ein Israelit, ein Nachkomme Abrahams aus dem Stamm Benjamin. 2 Gott hat das Volk, das er von Anfang an erwählt hatte, nicht verstoßen. Ihr wisst doch, was in den Heiligen Schriften von Elija berichtet wird, der sich bei Gott über dieses Volk beklagte. 3 »Herr!«, sagte er, »sie haben deine Propheten umgebracht und deine Altäre niedergerissen. Ich allein bin übrig geblieben, und nun wollen sie mich auch noch töten!« 4 Was gab Gott ihm zur Antwort? »Siebentausend Männer habe ich mir übrig behalten, die alle den Götzen Baal nicht angebetet haben.« 5 So ist es auch jetzt: Aus Gnade hat Gott einen Rest ausgewählt. 6 Wenn aber aus Gnade, dann gibt nicht mehr das menschliche Tun den Ausschlag. Sonst wäre die Gnade nicht wirklich Gnade. 7 Wie steht es also? Das jüdische Volk als Ganzes hat nicht erreicht, worum es sich so sehr abmüht: die Anerkennung bei Gott. Nur die haben dieses Ziel erreicht, die Gott aus seinem Volk ausgewählt hat. Die Übrigen hat er starrsinnig gemacht, 8 wie es in den Heiligen Schriften vorhergesagt ist: »Gott hat ihren Geist verdunkelt, sodass sie mit ihren Augen nicht sehen und mit ihren Ohren nicht hören, bis zum heutigen Tag.« 9 Und David sagt: »Ihre Opfer* sollen ihnen zur Schlinge und zum Fallstrick werden, zum Verderben und zum Strafgericht. 10 Lass sie blind werden, damit sie nichts mehr sehen. Beuge ihren Rücken für immer unter das Sklavenjoch!«

Juden und Nichtjuden sollen gemeinsam zum Ziel kommen

11 Ich frage nun: Haben die Juden sich an Christus gestoßen, um für immer zu Fall zu kommen? Gewiss nicht! Es ist vielmehr so: Weil sie Gottes Rettungsangebot ablehnten, wurde es den anderen Völkern gebracht, und das soll dazu führen, dass die Juden auf die anderen eifersüchtig werden und es ihnen gleichtun wollen. 12 Schon ihr Nein brachte der Welt reichen Gewinn, und dass sie bis auf den kleinen Rest ausgefallen sind, wurde für die anderen Völker eine Quelle des Segens. Wie groß wird dann erst der Segen für die Welt sein, wenn das Volk Israel in seiner Gesamtheit zu Gottes Rettungstat Ja sagt! 13 Den Nichtjuden unter euch aber sage ich: Es stimmt, dass mein Auftrag als Apostel den nicht jüdischen Völkern gilt, und ich danke Gott dafür, dass es so ist. 14 Denn vielleicht kann ich durch meine Missionsarbeit die Angehörigen meines eigenen Volkes eifersüchtig machen und so wenigstens einige von ihnen retten. 15 Schon ihre Verstoßung hat der übrigen Welt die Versöhnung mit Gott gebracht, was wird dann erst ihre Wiederannahme bringen? Nicht weniger als die Auferstehung der Toten!

Das Bild vom Ölbaum: Warnung an die Nichtjuden

16 Wenn das erste Brot von der neuen Ernte Gott geweiht worden ist, gilt alles Brot von dieser Ernte als geweiht. Wenn die Wurzeln des Baumes Gott geweiht sind, sind es auch die Zweige. 17 Nun sind einige Zweige an dem edlen Ölbaum ausgebrochen worden, und unter die übrigen wurdet ihr als neue Zweige eingepfropft. Obwohl ihr von einem wilden Ölbaum stammt, habt ihr jetzt Anteil an den guten Säften des edlen Ölbaums. 18 Darum überhebt euch nicht über die Zweige, die ausgebrochen wurden. Ihr habt keinen Grund, euch etwas einzubilden! Nicht ihr tragt die Wurzel, sondern die Wurzel trägt euch. 19 Ihr werdet vielleicht sagen: »Die Zweige sind ausgebrochen worden, um uns Platz zu machen!« 20 Gewiss, aber sie wurden ausgebrochen, weil sie nicht glaubten. Und ihr gehört nur dazu, weil ihr glaubt – und wenn ihr im Glauben beharrt. Seid also nicht überheblich, sondern bedenkt, mit wem ihr es zu tun habt! 21 Wenn Gott schon die Juden nicht verschont hat, obwohl sie die natürlichen Zweige sind, dann wird er euch bestimmt nicht verschonen. 22 Ihr seht hier die Güte und zugleich die Strenge Gottes. Streng ist er zu denen, die sich von ihm abwenden. Gütig ist er zu euch – wenn ihr euch nur bewusst bleibt, dass ihr allein von seiner Güte lebt; sonst werdet ihr auch ausgehauen. 23 Aber auch die Juden werden wieder eingepfropft, wenn sie die Einladung zum Glauben nicht länger abweisen. Gott hat sehr wohl die Macht dazu. 24 Er hat euch als Zweige eines wilden Ölbaums ganz gegen die natürliche Ordnung in den edlen Ölbaum eingepfropft. Dann kann er erst recht die Juden als die natürlichen Zweige wieder in ihren eigenen Baum einpfropfen.

Zuletzt wird ganz Israel gerettet

25 Meine Brüder und Schwestern,* ich muss euch jetzt mit Gottes geheimnisvollem Plan bekannt machen. Wenn ihr euch auf eure eigene Klugheit verlasst, könnt ihr leicht zu falschen Schlüssen kommen. Gott hat verfügt, dass ein Großteil des jüdischen Volkes sich gegen die Einladung zum Glauben verhärtet. Aber das gilt nur so lange, bis alle, die er aus den anderen Völkern* erwählt hat, den Weg zum Heil gefunden haben. 26 Wenn das geschehen ist, dann wird das ganze Volk Israel gerettet werden, wie es in den Heiligen Schriften vorhergesagt ist: »Vom Zionsberg wird der Retter kommen und alle Auflehnung gegen Gott von den Nachkommen Jakobs nehmen. 27 Dann werde ich ihnen ihre Verfehlungen vergeben, sagt Gott; und so erfüllt sich der Bund, den ich mit ihnen geschlossen habe.« 28 Im Blick auf die Gute Nachricht gilt: Sie sind Gottes Feinde geworden, damit die Botschaft zu euch kommen konnte. Im Blick auf ihre Erwählung gilt: Sie bleiben die von Gott Geliebten, weil sie die Nachkommen der erwählten Väter sind. 29 Denn Gott nimmt seine Gnadengeschenke nicht zurück, und eine einmal ausgesprochene Berufung widerruft er nicht. 30 Ihr aus den anderen Völkern habt Gott früher nicht gehorcht; aber weil sie ungehorsam waren, hat Gott jetzt euch sein Erbarmen geschenkt. 31 Genau entsprechend gehorchen sie Gott jetzt nicht, weil er euch sein Erbarmen schenken wollte; und so werden künftig auch sie Erbarmen finden. 32 Gott hat alle ohne Ausnahme dem Ungehorsam ausgeliefert, weil er sich über alle erbarmen will.

Lobpreis der wunderbaren Weisheit Gottes

33 Wie unergründlich tief ist Gottes Reichtum, wie tief seine Weisheit und seine Voraussicht! Wie unerforschlich sind seine Gerichtsurteile, wie unbegreiflich seine Führungen! 34 Denn wer hat die Gedanken des Herrn erkannt, oder wer ist sein Ratgeber gewesen? 35 Wer hat ihm je ein Geschenk gemacht, sodass er etwas dafür fordern könnte? 36 Von Gott kommt alles, durch Gott lebt alles, zu Gott geht alles. Ihm gehört die Herrlichkeit für immer und ewig! Amen.

Römer 11 | Nya Levande Bibeln Gute Nachricht Bibel 2018