Lukas 5 | Nya Levande Bibeln

Den stora fiskfångsten. De första efterföljarna

1 En dag när Jesus stod vid sjön Gennesaret, trängde folket på för att höra Guds budskap. 2 Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid stranden medan de sköljde sina nät. 3 Och han steg i en av båtarna och bad Simon, som ägde den, att ro ut en bit från land. Sedan satt han i båten och talade till folket. 4 När han hade slutat tala, sa han till Simon: ”Ro nu ut på djupt vatten och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!” 5 ”Herre”, sa Simon, ”vi har arbetat hårt hela natten och har ändå inte fått något. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.” 6 Och när de gjorde det, fick de så mycket fisk att näten höll på att gå sönder! 7 Då vinkade de till sig sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka. 8 När Simon äntligen fattat vad som hade hänt, föll han på knä inför Jesus och sa: ”Herre, lämna mig! Jag är en syndare. Jag kan inte vara i din närhet.” 9 Både han och de andra i båten hade blivit helt förskräckta när de såg hur mycket fisk de hade fått. 10 Hans kompanjoner, Jakob och Johannes, Sebedaios söner, var lika förskräckta. Men Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd! Från och med nu ska du fånga människor istället!” 11 Och när de hade rott båtarna i land lämnade de allt för att följa Jesus.

Jesus botar en spetälsk man

12 En annan gång, när Jesus besökte en stad, träffade han en man som var svårt angripen av spetälska*. När mannen fick se Jesus, kastade han sig till marken framför honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig frisk.” 13 Då sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är frisk!” Och genast försvann spetälskan. 14 Sedan förbjöd Jesus mannen att berätta för någon vad som hade hänt. Han sa: ”Gå istället till prästen, och låt honom undersöka dig. Ta också med dig det offer som Mose bestämt för spetälska personer som blivit friska.* Då kommer alla att förstå att Gud har botat dig.” 15 Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och mängder med människor kom för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar. 16 Han drog sig därför ofta undan till öde trakter för att be.

Jesus botar en förlamad man

17 En dag när Jesus undervisade, satt några av fariseerna* och laglärarna* med bland dem som lyssnade. De hade kommit från alla byar i hela Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Och Guds kraft var över Jesus så att han kunde bota människor. 18 Då kom några män bärande på en bår med en förlamad man. De försökte tränga sig igenom folkmassan för att komma nära Jesus, men lyckades inte ta sig fram. De gick därför upp på taket och tog bort några takplattor och firade sedan ner den förlamade på båren mitt framför Jesus. 20 När Jesus såg vilken stor tro de hade, sa han till den förlamade: ”Min son, jag har förlåtit dig dina synder.” 21 ”Vad är det här för en, som hädar* Gud på det viset?” tänkte fariseerna och laglärarna. ”Det är ju bara Gud som kan förlåta synder.” 22 Men Jesus förstod vad de tänkte och sa: ”Varför tänker ni att just detta är en hädelse? 23 Är det inte lika omöjligt för en människa att säga till den förlamade: ’Res dig upp och gå’ som att säga ’Jag förlåter dig dina synder’?” 24 Sedan vände han sig till den förlamade och sa: ”För att bevisa att jag, Människosonen*, har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig: ’Res dig upp, ta din bår och gå hem!’ ” 25 Och genast reste sig mannen upp, mitt framför ögonen på de förbluffade människorna. Sedan tog han sin bår och gick hem, och hela tiden hyllade han Gud. Alla som såg det blev helt förskräckta, och de hyllade Gud och sa gång på gång: ”Det vi har sett idag är helt otroligt!”

Jesus kallar en tullindrivare att följa honom

27 När Jesus senare lämnade staden fick han se en tullindrivare* som hette Levi sitta utanför tullhuset. ”Kom och bli min efterföljare”, sa Jesus till honom. 28 Och utan att tveka lämnade Levi allt och reste sig och följde Jesus. 29 Levi ordnade sedan med en fest för Jesus i sitt hus, och när man åt tillsammans var det många av Levis gamla kollegor vid tullen som var med bland gästerna, och även en del annat folk. 30 Fariseerna*, och särskilt laglärarna* bland dem, blev då mycket arga och sa till Jesus efterföljare. ”Hur kan ni sänka er så lågt att ni äter tillsammans med tullindrivare och syndare?” 31 Men Jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 32 Min uppgift här på jorden är att föra syndare tillbaka till Gud, inte att ta hand om dem som redan följer hans vilja.”

Jesus svarar på en fråga om fasta

33 De religiösa ledarna anklagade också Jesus för en annan sak. De sa: ”Johannes döparens efterföljare fastar och ber regelbundet, och det gör fariseernas* också. Men dina, de äter och dricker och njuter av livet!” 34 Då svarade Jesus: ”Ni vill väl inte försöka få bröllopsgästerna att fasta och gå hungriga medan brudgummen är hos dem? 35 Men en dag ska han tas ifrån dem. Och efter den dagen kommer de att fasta. Det finns en tid och en plats för allt.” 36 Sedan berättade Jesus två exempel på detta. Han sa: ”Ingen river en lapp från ett nytt, okrympt plagg, och sätter den på ett gammalt plagg. Då blir ju det nya plagget förstört, och dessutom kommer lappen att krympa och riva sönder det gamla plagget. 37 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut. 38 Nej, nytt vin måste hällas i nya säckar. 39 Men ingen som har druckit av det gamla vinet tycks vilja ha det nya. Det gamla vanliga är bäst, säger man.”*

Gute Nachricht Bibel 2018

Die ersten Jünger

1 Eines Tages stand Jesus am Ufer des Sees von Gennesaret. Die Menschen drängten sich um ihn und wollten Gottes Botschaft hören. 2 Da sah er zwei Boote am Ufer liegen. Die Fischer waren ausgestiegen und reinigten ihre Netze. 3 Er stieg in das eine der Boote, das Simon gehörte, und bat ihn, ein Stück vom Ufer abzustoßen. Dann setzte er sich und sprach vom Boot aus zu der Menschenmenge. 4 Als er seine Rede beendet hatte, sagte er zu Simon: »Fahr hinaus auf den See und wirf mit deinen Leuten die Netze zum Fang aus!« 5 Simon erwiderte: »Herr, wir haben uns die ganze Nacht abgemüht und nichts gefangen. Aber weil du es sagst, will ich die Netze noch einmal auswerfen.« 6 Sie taten es und fingen so viele Fische, dass die Netze zu reißen drohten. 7 Sie mussten die Fischer im anderen Boot zur Hilfe herbeiwinken. Schließlich waren beide Boote so überladen, dass sie fast untergingen. 8 Als Simon Petrus das sah, warf er sich vor Jesus nieder und bat: »Herr, geh fort von mir! Ich bin ein sündiger Mensch!« 9 Denn ihn und alle anderen, die bei ihm im Boot waren, hatte die Furcht gepackt, weil sie einen so gewaltigen Fang gemacht hatten. 10 So ging es auch denen aus dem anderen Boot, Jakobus und Johannes, den Söhnen von Zebedäus, die mit Simon zusammenarbeiteten. Jesus aber sagte zu Simon: »Hab keine Angst! Von jetzt an wirst du Menschen fischen!« 11 Da zogen sie die Boote an Land, ließen alles zurück und folgten Jesus.

Jesus heilt einen Aussätzigen

12 In einer der Ortschaften traf Jesus einen Mann, der am ganzen Körper den Aussatz hatte. Als er Jesus sah, warf er sich vor ihm nieder, das Gesicht zur Erde, und flehte ihn an: »Herr, wenn du willst, kannst du mich gesund* machen!« 13 Jesus streckte die Hand aus und berührte ihn. »Ich will«, sagte er, »sei gesund!« Im selben Augenblick verschwand der Aussatz. 14 Jesus befahl ihm, niemand etwas zu sagen. »Sondern geh zum Priester«, sagte er, »lass dir von ihm deine Heilung bestätigen und bring die Opfer, die Mose zur Wiederherstellung der Reinheit vorgeschrieben hat. So sollen alle erfahren, dass du geheilt worden bist.«* 15 Darauf verbreitete sich die Nachricht von Jesus noch mehr. Scharenweise kamen die Menschen, um ihn zu hören und sich von ihren Krankheiten heilen zu lassen. 16 Aber Jesus zog sich zurück und hielt sich in einsamen Gegenden auf, um zu beten.

Jesus heilt einen Gelähmten

17 Während dieser Zeit geschah einmal Folgendes: Jesus sprach gerade zu den Menschen, und vor ihm saßen Pharisäer und Gesetzeslehrer, die aus allen Ortschaften Galiläas und Judäas und sogar aus Jerusalem gekommen waren. In Jesus war Gottes Kraft am Werk und trieb ihn dazu, Kranke zu heilen. 18 Da brachten einige Männer einen Gelähmten auf einer Tragbahre herbei. Sie wollten ihn in das Haus hineintragen und vor Jesus niederlegen. 19 Aber wegen der Menschenmenge konnten sie nicht bis zu Jesus durchkommen. So stiegen sie auf das Dach, deckten einige Ziegel ab und ließen die Bahre mit dem Kranken mitten in der Menge genau vor Jesus nieder. 20 Als Jesus sah, wie groß ihr Vertrauen war, sagte er zu dem Kranken: »Du Mensch, deine Schuld ist dir vergeben!« 21 Die Gesetzeslehrer und Pharisäer dachten: »Was maßt der sich an, dass er eine solche Gotteslästerung auszusprechen wagt! Nur Gott kann den Menschen ihre Schuld vergeben, sonst niemand!« 22 Aber Jesus wusste, was sie dachten, und fragte sie: »Was macht ihr euch da für Gedanken? 23 Was ist leichter – zu sagen: ›Deine Schuld ist dir vergeben‹, oder: ›Steh auf und geh umher‹? 24 Aber ihr sollt sehen, dass der Menschensohn die Vollmacht hat, hier auf der Erde Schuld zu vergeben!« Und er sagte zu dem Gelähmten: »Ich befehle dir: Steh auf, nimm deine Tragbahre und geh nach Hause!« 25 Sofort stand der Mann vor aller Augen auf, nahm die Bahre, auf der er gelegen hatte, und ging nach Hause. Dabei pries er Gott. 26 Eine große Erregung erfasste alle, die versammelt waren, und auch sie priesen Gott. Von Furcht erfüllt, sagten sie: »Unglaubliche Dinge haben wir heute erlebt!«

Jesus beruft Levi und isst mit den Zolleinnehmern

27 Als Jesus danach die Stadt verließ, sah er einen Zolleinnehmer an der Zollstelle sitzen. Er hieß Levi. Jesus sagte zu ihm: »Komm, folge mir!« 28 Und Levi ließ alles zurück, stand auf und folgte Jesus. 29 Später gab Levi für Jesus ein großes Festessen in seinem Haus. Daran nahmen viele seiner bisherigen Kollegen und andere Bekannte teil. 30 Die Pharisäer, besonders die Gesetzeslehrer unter ihnen, murrten darüber und sagten zu den Jüngern: »Warum esst und trinkt ihr mit den Zolleinnehmern und ähnlichem Volk?« 31 Aber Jesus antwortete ihnen: »Nicht die Gesunden brauchen den Arzt, sondern die Kranken. 32 Ich bin nicht gekommen, solche Menschen in Gottes neue Welt einzuladen, bei denen alles in Ordnung ist, sondern solche, die Gott den Rücken gekehrt haben. Sie soll ich dazu aufrufen, ihr Leben zu ändern.«*

Die Hochzeit hat begonnen

33 Darauf hielten die Pharisäer und ihre Gesetzeslehrer Jesus vor: »Die Jünger des Täufers Johannes fasten oft und verrichten Gebete, so wie es auch unsere Jünger tun. Aber deine Jünger essen und trinken!« 34 Jesus antwortete: »Ihr könnt doch nicht verlangen, dass die Hochzeitsgäste fasten, solange der Bräutigam da ist! 35 Die Zeit kommt früh genug, dass der Bräutigam ihnen entrissen wird; dann werden sie fasten.« 36 Jesus erklärte ihnen das Verhalten seiner Jünger noch weiter in Bildern; er sagte:* »Niemand schneidet ein Stück von einem neuen Kleid ab, um damit ein altes zu flicken. Sonst hat er das neue Kleid zerschnitten, und zu dem alten passt der Flicken von dem neuen gar nicht. 37 Auch füllt niemand neuen Wein, der noch gärt, in alte Schläuche. Sonst sprengt der neue Wein die alten Schläuche; der Wein fließt aus und auch die Schläuche sind hin. 38 Nein, neuer Wein gehört in neue Schläuche! 39 Aber niemand, der alten Wein getrunken hat, wird danach neuen haben wollen. Denn er wird sagen: ›Der alte ist besser.‹«

Lukas 5 | Nya Levande Bibeln Gute Nachricht Bibel 2018