1När det gäller avgudadyrkan måste jag påminna er, kära syskon, om vad som hände Israels folk när de var i öknen. Gud visade dem alla vägen genom att sända ett moln som rörde sig ovanför dem, och han lät dem alla gå genom Röda havet.2Alla var förenade med Mose genom sin erfarenhet av molnet och havet. Bildligt talat döptes de alla in i gemenskap med Mose genom molnet och havet.3Alla åt av den mat som kom ner från himlen,4och alla drack av det vatten som på ett övernaturligt sätt kom fram ur klippan. Detta hände flera gånger, precis som om klippan följde med dem. Och den klippan är en symbol för Kristus, som följer med er.*5Men Gud var missnöjd med de flesta i Israels folk, och därför lät han dem dö i öknen.6Ja, allt det som hände Israels folk är exempel som varnar oss för att lockas av det onda, precis som de blev lockade av det.7Delta inte i avgudadyrkan som många av dem gjorde. Det står ju i Skriften* om dem: ”Folket slog sig ner för att äta av offerköttet och dricka, och sedan reste de sig för att dansa inför avguden.”*8Vi får heller inte ägna oss åt sexuell lössläppthet som många av dem gjorde, vilket ledde till att Gud dödade 23 000 personer på en enda dag.*9Och vi får inte sätta Herren på prov som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av ormar.*10Och vi får inte klaga och göra uppror mot Gud som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av mordängeln.*11Allt det som hände med Israels folk är som sagt varnande exempel. Och de skrevs ner för att hjälpa oss som lever i den tid då världen går mot sitt slut.12Inbilla dig därför inte att just du aldrig kommer att falla för en sådan frestelse, utan se till att du inte syndar.13Till er som redan känner er frestade, vill jag säga, att ni inte är utsatta för värre frestelser än andra människor. Men Gud ska hjälpa er så att ni klarar av att stå emot frestelserna, för det har han lovat. Varje gång ni känner er frestade ska Gud visa en utväg så att ni inte behöver falla för frestelsen.14Håll er alltså borta från avgudadyrkan, kära vänner.15Ni är ju förståndiga människor. Avgör därför själva om det jag nu tänker säga är sant.16När vi firar minnet av att Kristus dog för oss, och tackar Gud för bägaren med vin, har vi då inte gemenskap med Kristus, han som offrade sitt blod för oss? Och när vi bryter brödet, har vi då inte gemenskap med Kristus, han som lät sin kropp brytas sönder för oss?17Men att vi alla äter från ett enda bröd som har brutits sönder, är samtidigt en symbol för de troendes gemenskap, att vi tillsammans utgör Kristus kropp.18Tänk också på Israels folk. När de äter av det som har offrats på altaret, får de då inte gemenskap med Gud och varandra?19Vad vill jag nu säga med detta? Att de som offrar till avgudar får gemenskap med avgudarna? Nej, absolut inte! En avgud är bara en död avgudabild, och kött som är offrat till avgudar är bara vanligt kött. Men när dessa människor offrar, offrar de till onda andar och får gemenskap med dem. Och jag vill att ni ska hålla er till Gud, och inte ha gemenskap med onda andar.21Ni kan inte ena stunden delta i en måltid där ni firar minnet av Herren Jesus död, och andra stunden delta i en måltid där ni hyllar onda andar. Ni måste välja vem ni vill ha gemenskap med!22Eller vågar ni utmana Herren Gud så som Israels folk gjorde? Tror ni att vi människor är mäktigare än han?
Låt inte din frihet gå ut över andra
23En del av er säger som sagt: ”Den som är fri kan göra som han vill.” Men tänk på att allt inte är bra för oss människor. Den som hävdar att han är fri och kan göra som han vill, löper stor risk att förstöra andras tro.24Sluta därför att bara tänka på er själva, och försök göra det som är bäst för andra.25När det gäller kött ska ni hålla er till följande regler: Ni kan äta allt som säljs i köttbodarna. Ni behöver inte oroa er för om det är offrat till någon avgud.26Det står ju i Skriften*: ”Hela jorden och allt som finns på den tillhör Herren.”*27Blir ni hembjudna till någon som inte tror på Kristus, så behöver ni inte oroa er för att svara ja. Ni kan äta allt som ställs fram åt er utan att fundera på om det har offrats till någon avgud.28Men om någon varnar er och säger: ”Det här är offerkött”, då ska ni inte äta. För om ni äter, kan den människan tro att ni tycker det är tillåtet att hylla en avgud.29Det är inte för ert eget samvetes skull som ni ska låta bli, utan för den andres. Kanske du protesterar och säger: ”Varför ska jag ge upp min frihet bara för att en annan människa anser att en troende inte kan äta offerkött?30Det räcker väl med om jag tackar Gud för maten och visar att den kommer från honom. Då kan väl ingen klaga?”31Men mitt svar är: Vad ni än gör ska ni göra det till Guds ära, det gäller även när ni äter eller dricker.32Locka därför aldrig en annan människa att göra det som är ont, vare sig hon är jude, grek eller tillhör Guds församling.33Själv försöker jag på alla sätt ta hänsyn till alla. Jag gör inte det som är bäst för mig själv, utan tänker på andra människor så att de också kan börja tro på Kristus och bli räddade.
Gute Nachricht Bibel 2018
Warnung vor Selbstsicherheit: Taufe und Mahl des Herrn sind keine Garantie
1Ich will, dass ihr euch klarmacht, Brüder und Schwestern,*2wie es unseren Vorfahren nach dem Auszug aus Ägypten ergangen ist. Sie waren alle unter der Wolke und gingen alle durch das Meer. Sie alle wurden durch die Wolke und das Wasser des Meeres auf Mose getauft.3Alle aßen auch dieselbe geistliche Speise4und tranken denselben geistlichen Trank. Sie tranken ja aus dem geistlichen Felsen, der mit ihnen ging, und dieser Felsen war Christus.5Trotzdem verwarf Gott die meisten von ihnen und ließ sie in der Wüste sterben.6Alle diese Ereignisse sind uns als warnendes Beispiel gegeben. Wir sollen unser Verlangen nicht auf das Böse richten, so wie sie es taten, als sie ihren Gelüsten folgten.7Betet auch keine Götzen an, wie es ein Teil von ihnen getan hat – es heißt ja in den Heiligen Schriften: »Sie setzten sich zum Essen und Trinken nieder und danach tanzten sie vor dem goldenen Stier.«8Wir wollen auch nicht Unzucht treiben wie ein Teil von ihnen; damals starben an einem Tag dreiundzwanzigtausend.9Wir wollen Christus nicht herausfordern wie ein Teil von ihnen; sie kamen durch Schlangen um.10Murrt auch nicht wie ein Teil von ihnen, die Mose und Aaron Vorwürfe machten; der Todesengel vernichtete sie.11Dies alles geschah mit ihnen in vorausdeutender Weise. Es ist zu unserer Warnung aufgeschrieben worden; denn wir leben in der letzten Zeit.12Du meinst sicher zu stehen? Gib acht, dass du nicht fällst!13Die Proben, auf die euer Glaube bisher gestellt worden ist, sind über das gewöhnliche Maß noch nicht hinausgegangen. Aber Gott ist treu und wird nicht zulassen, dass die Prüfung über eure Kraft geht. Wenn er euch auf die Probe stellt, sorgt er auch dafür, dass ihr sie bestehen könnt.
Teilnahme am Götzenopfer und am Mahl des Herrn sind unvereinbar
14Meine Lieben, haltet euch also von Götzendienst fern!15Ihr seid doch verständige Leute; beurteilt selbst, was ich sage.16Denkt an den Segensbecher, über den wir beim Mahl des Herrn das Segensgebet sprechen: Gibt er uns nicht teil an dem Blut, das Christus für uns vergossen hat? Denkt an das Brot, das wir austeilen: Gibt es uns nicht teil an seinem Leib?17Es ist nur ein einziges Brot. Darum bilden wir alle, auch wenn wir viele sind, einen einzigen Leib; denn wir essen alle von dem einen Brot.18Seht doch, wie es bis heute beim Volk Israel ist! Alle, die vom Fleisch der Opfertiere essen, kommen in engste Verbindung mit Gott, dem das Opfer dargebracht wurde.*19Will ich damit sagen, dass das Opferfleisch etwas bedeutet? Oder dass der Götze, dem das Opfer dargebracht wurde, etwas bedeutet?20Nein! Aber was die Götzenverehrer opfern, das opfern sie nicht Gott, sondern den Dämonen. Ich möchte aber nicht, dass ihr euch mit Dämonen verbindet.21Ihr könnt nicht aus dem Becher des Herrn trinken und zugleich aus dem Becher der Dämonen. Ihr könnt nicht am Tisch des Herrn essen und am Tisch der Dämonen.22Oder wollen wir den Herrn herausfordern? Sind wir etwa stärker als er?
Abschließende Stellungnahme: Liebe geht vor Freiheit
23Ihr sagt: »Alles ist erlaubt!« Mag sein, aber nicht alles ist deshalb auch schon gut. Alles ist erlaubt, aber nicht alles fördert die Gemeinde.24Ihr sollt nicht an euch selbst denken, sondern an die anderen.25Ihr könnt jedes Fleisch essen, das auf dem Markt verkauft wird. Es ist nicht nötig, dass ihr eine Gewissenssache daraus macht und nachforscht, woher das Fleisch kommt.26Denn es heißt: »Dem Herrn gehört die ganze Erde mit allem, was darauf lebt.«27Auch wenn Ungläubige euch zum Essen einladen und ihr die Einladung annehmen wollt, könnt ihr essen, was euch angeboten wird. Es ist nicht nötig, dass ihr aus Gewissensgründen nachforscht, woher das Fleisch kommt.28Nur wenn euch dort jemand sagt: »Das Fleisch ist von einem Opfer«, dann esst nicht davon. Unterlasst es mit Rücksicht auf die Person, die euch darauf hingewiesen hat, und mit Rücksicht auf das Gewissen.29Ich meine nicht euer Gewissen, sondern das ihre. Ein fremdes Gewissen darf sich allerdings nicht zum Richter über meine Freiheit machen.30Ich genieße das Opferfleisch mit Dank gegen Gott. Niemand hat das Recht, mich zu tadeln, wenn ich etwas esse, wofür ich Gott danke.*31Ich sage also: Ob ihr esst oder trinkt oder sonst etwas tut, so tut alles zur Ehre Gottes.32Lebt so, dass ihr für niemand ein Glaubenshindernis seid, weder für Juden noch für Nichtjuden noch für die Gemeinde Gottes.33Macht es so wie ich: Ich nehme in allem Rücksicht auf alle. Ich suche nicht meinen eigenen Vorteil, sondern den Vorteil aller anderen, damit sie gerettet werden.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.