1Jesus fortsatte: ”Jag försäkrar er, att den som inte går in genom grinden till fårfållan utan istället tar sig in en annan väg, han är en tjuv och en brottsling.2Herden går in genom grinden.3Grindvakten öppnar grinden för honom, och fåren lyssnar till hans röst. Han vet vad varje får heter, och han ropar på dem och leder dem ut.4När han har släppt ut fåren går han framför dem, och de följer honom för de känner igen hans röst.5De följer aldrig en främling, utan springer bort från honom, eftersom de inte känner igen hans röst.”6De som hörde Jesus berätta den här bilden förstod inte vad han menade,7och därför förklarade han den för dem. Han sa: ”Jag försäkrar er, att jag är grinden in till fåren.8Alla som har kommit före mig är tjuvar och brottslingar, men fåren lyssnade inte till dem.9Jag är grinden. Den som går in genom mig ska bli räddad. Han ska bli ett av mina får och kan gå in och ut och hitta bete.10Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Men jag har kommit för att ge liv, och liv i överflöd.11Jag är också den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.12Den som är anställd springer sin väg när han ser vargen komma. Han överger fåren, eftersom han inte är deras herde och fåren inte är hans. Och så angriper vargen fåren och skingrar flocken.13Den anställde har ingen omsorg om fåren.14Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig15på samma sätt som min Far i himlen känner mig och jag känner honom. Jag ger mitt liv för fåren.16Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de ska lyssna till min röst. Så ska det bli en enda fårhjord och en herde.17Min Far i himlen älskar mig, därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka.18Ingen kan ta mitt liv ifrån mig, utan jag ger det frivilligt. Jag har rätt att ge mitt liv när jag vill, och jag har makt att ta det tillbaka. Det är det uppdrag jag har fått av min Far i himlen.”19När han sa detta började folket än en gång diskutera med varandra.20Många sa: ”Han är besatt av en ond ande och helt galen. Vad tjänar det till att lyssna på honom?”21Men andra sa: ”Nej, så talar inte den som är besatt av en ond ande. Kan en ond ande verkligen bota dem som är blinda?”
De judiska ledarna vägrar att tro på Jesus
22Nu inföll tempelinvigningsfesten* i Jerusalem. Det var vinter,23och Jesus gick omkring i den del av templet som kallas Salomos pelarhall.24Då omringade de judiska ledarna honom och frågade: ”Hur länge till ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias, den utlovade kungen, så säg det öppet.”25Jesus svarade dem: ”Jag har redan talat om det för er, men ni vill inte tro det. De under min Far har sänt mig att göra bevisar vem jag är.26Men ni tror mig inte, eftersom ni inte hör till min fårhjord.27Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.28Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig någonsin gå förlorade. Ingen ska ta dem ifrån mig.29Min Far i himlen har gett dem till mig, och han har större makt än någon annan, därför kan ingen ta dem ifrån mig.30Jag och min Far är ett.”31Då tog de judiska ledarna än en gång upp stenar för att kasta på honom.32Men Jesus sa till dem: ”Ni har sett många under, som min Far i himlen har sagt åt mig att göra. För vilket av dessa under tänker ni stena mig?”33De svarade: ”Det är inte för något under vi vill stena dig, utan för att du hädar. Du, som är en vanlig människa, säger att du är Gud.”34Då sa Jesus: ”Står det inte i er egen lag* att Gud sa: ’Jag säger att ni är gudar*’?35Skriften*, som inte kan ändras, kallar de människor som fick ta emot Guds budskap för gudar.36Varför kallar ni det då för hädelse när jag säger: ’Jag är Guds Son’. Är jag inte den som min Far har sänt till världen med en särskild uppgift?37Om jag inte gör de under som min Far vill att jag ska göra, då behöver ni inte tro på mig.38Men om jag gör under, så tro åtminstone på dem, även om ni inte kan tro på mig. Då ska ni snart bli övertygade om att min Far är i mig och att jag är i honom.”39De försökte då gripa honom igen, men han lyckades komma undan.40Sedan gick Jesus än en gång iväg till den plats på andra sidan Jordan där Johannes döparen först hade döpt, och han stannade där ett tag.41Det var många människor som kom till honom. Och de sa till varandra: ”Johannes gjorde inga under, men allt han sa om Jesus var sant.”42Och många började där tro att Jesus var sänd av Gud.
Einheitsübersetzung 2016
Der gute Hirt
1Amen, amen, ich sage euch: Wer in den Schafstall nicht durch die Tür hineingeht, sondern anderswo einsteigt, der ist ein Dieb und ein Räuber.2Wer aber durch die Tür hineingeht, ist der Hirt der Schafe.3Ihm öffnet der Türhüter und die Schafe hören auf seine Stimme; er ruft die Schafe, die ihm gehören, einzeln beim Namen und führt sie hinaus.4Wenn er alle seine Schafe hinausgetrieben hat, geht er ihnen voraus und die Schafe folgen ihm; denn sie kennen seine Stimme.5Einem Fremden aber werden sie nicht folgen, sondern sie werden vor ihm fliehen, weil sie die Stimme der Fremden nicht kennen.6Dieses Gleichnis erzählte ihnen Jesus; aber sie verstanden nicht den Sinn dessen, was er ihnen gesagt hatte.7Weiter sagte Jesus zu ihnen: Amen, amen, ich sage euch: Ich bin die Tür zu den Schafen.8Alle, die vor mir kamen, sind Diebe und Räuber; aber die Schafe haben nicht auf sie gehört.9Ich bin die Tür; wer durch mich hineingeht, wird gerettet werden; er wird ein- und ausgehen und Weide finden.10Der Dieb kommt nur, um zu stehlen, zu schlachten und zu vernichten; ich bin gekommen, damit sie das Leben haben und es in Fülle haben.11Ich bin der gute Hirt. Der gute Hirt gibt sein Leben hin für die Schafe.12Der bezahlte Knecht aber, der nicht Hirt ist und dem die Schafe nicht gehören, sieht den Wolf kommen, lässt die Schafe im Stich und flieht; und der Wolf reißt sie und zerstreut sie. Er flieht,13weil er nur ein bezahlter Knecht ist und ihm an den Schafen nichts liegt.14Ich bin der gute Hirt; ich kenne die Meinen und die Meinen kennen mich,15wie mich der Vater kennt und ich den Vater kenne; und ich gebe mein Leben hin für die Schafe.16Ich habe noch andere Schafe, die nicht aus diesem Stall sind; auch sie muss ich führen und sie werden auf meine Stimme hören; dann wird es nur eine Herde geben und einen Hirten.17Deshalb liebt mich der Vater, weil ich mein Leben hingebe, um es wieder zu nehmen.18Niemand entreißt es mir, sondern ich gebe es von mir aus hin. Ich habe Macht, es hinzugeben, und ich habe Macht, es wieder zu nehmen. Diesen Auftrag habe ich von meinem Vater empfangen.19Wegen dieser Worte kam es unter den Juden erneut zu einer Spaltung.20Viele von ihnen sagten: Er ist von einem Dämon besessen und redet im Wahn. Warum hört ihr ihm zu?21Andere sagten: So redet kein Besessener. Kann ein Dämon die Augen von Blinden öffnen?
Jesus beim Fest der Tempelweihe in Jerusalem
22Um diese Zeit fand in Jerusalem das Tempelweihfest statt. Es war Winter23und Jesus ging im Tempel in der Halle Salomos auf und ab.24Da umringten ihn die Juden und fragten ihn: Wie lange hältst du uns noch hin? Wenn du der Christus bist, sag es uns offen!25Jesus antwortete ihnen: Ich habe es euch gesagt, aber ihr glaubt nicht. Die Werke, die ich im Namen meines Vaters vollbringe, legen Zeugnis für mich ab;26ihr aber glaubt nicht, weil ihr nicht zu meinen Schafen gehört.27Meine Schafe hören auf meine Stimme; ich kenne sie und sie folgen mir.28Ich gebe ihnen ewiges Leben. Sie werden niemals zugrunde gehen und niemand wird sie meiner Hand entreißen.29Mein Vater, der sie mir gab, ist größer als alle und niemand kann sie der Hand meines Vaters entreißen.*30Ich und der Vater sind eins.31Da hoben die Juden wiederum Steine auf, um ihn zu steinigen.32Jesus hielt ihnen entgegen: Viele gute Werke habe ich im Auftrag des Vaters vor euren Augen getan. Für welches dieser Werke wollt ihr mich steinigen?33Die Juden antworteten ihm: Wir steinigen dich nicht wegen eines guten Werkes, sondern wegen Gotteslästerung; denn du bist nur ein Mensch und machst dich selbst zu Gott.34Jesus erwiderte ihnen: Steht nicht geschrieben in eurem Gesetz: Ich habe gesagt: Ihr seid Götter?35Wenn er jene Menschen Götter genannt hat, an die das Wort Gottes ergangen ist, und wenn die Schrift nicht aufgehoben werden kann,36dürft ihr dann von dem, den der Vater geheiligt und in die Welt gesandt hat, sagen: Du lästerst Gott - weil ich gesagt habe: Ich bin Gottes Sohn?37Wenn ich nicht die Werke meines Vaters vollbringe, dann glaubt mir nicht!38Aber wenn ich sie vollbringe, dann glaubt wenigstens den Werken, wenn ihr mir nicht glaubt! Dann werdet ihr erkennen und einsehen, dass in mir der Vater ist und ich im Vater bin.39Wieder suchten sie ihn festzunehmen; er aber entzog sich ihrem Zugriff.
Rückzug Jesu über den Jordan. Rückblick auf den Täufer
40Dann ging Jesus wieder weg auf die andere Seite des Jordan, an den Ort, wo Johannes zuerst getauft hatte; und dort blieb er.41Viele kamen zu ihm. Sie sagten: Johannes hat kein Zeichen getan; aber alles, was Johannes über diesen gesagt hat, erwies sich als wahr.42Und viele kamen dort zum Glauben an ihn.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.