1.Könige 11 | Nya Levande Bibeln

Salomos hustrur förleder honom

1 Kung Salomo skaffade sig många hustrur vid sidan om den egyptiska prinsessan, Faraos dotter. En hel del av dem kom från länder där man tillbad avgudar, från Moab, Ammon, Edom och Sidon och från hetiterna. 2 Trots att Herren klart och tydligt hade förbjudit Israel att beblanda sig med dessa folk, eftersom kvinnorna skulle kunna förleda dem att tillbe deras avgudar, gjorde Salomo ändå det. 3 Han hade 700 hustrur av kunglig härkomst och 300 bihustrur. De fick honom att vända sig bort från Herren, 4 särskilt när han började bli äldre. De övertalade honom att tillbe deras avgudar i stället för att bara vända sig till Herren och förlita sig på honom, som hans far David hade gjort. 5 Salomo tillbad Astarte, sidoniernas gudinna och Milkom, ammoniternas avskyvärde gud. 6 Alltså handlade Salomo uppenbart mot Herrens vilja och vägrade att följa Herrens befallningar, till skillnad från sin far. 7 Han byggde till och med ett tempel på Oljeberget, öster om Jerusalem, åt Kemos, moabiternas gud, ett annat åt Molok, ammoniternas gud, 8 och flera tempel byggdes för de av hans hustrur som dyrkade främmande gudar, så att de där kunde tända rökelse och offra till dem. 9 Herren blev mycket vred över Salomos svek och för att han hade avfallit från Herren, Israels Gud, som två gånger hade uppenbarat sig för honom och varnat honom för att tillbe andra gudar. Men Salomo hade inte lyssnat, 11 och därför sa Herren till honom: "Du har inte hållit det förbund vi ingick och inte heller levt efter mina lagar. Därför ska jag ta riket från dig och din familj och ge det åt någon annan. 12 Men för din fars skull ska jag inte göra det medan du lever. Jag ska ta riket från din son, men inte hela. För Davids skull och för min utvalda stad Jerusalems skull, ska han få behålla en av stammarna."

Salomos fiender

14 Herren såg till att Salomo fick en farlig motståndare i edomeen Hadad, som tillhörde den edomitiska kungafamiljen. 15 Flera år tidigare, när David hade varit i Edom tillsammans med Joab för att begrava de israelitiska soldater som dött i strid, hade den israelitiska armén tagit livet av alla män i hela landet. 16 Det tog sex månader att utföra detta. Men några kungliga tjänstemän hade tagit Hadad med sig till Egypten. Han var då bara en liten pojke. De begav sig från Midjan till Paran, där ytterligare några personer slöt sig till sällskapet och följde med dem till Egypten. Där tog Farao emot dem och gav Hadad ett hus med mark och även underhåll. 19 Farao var så förtjust i Hadad att han gav honom en syster till drottning Tapenes som hustru. 20 Med henne fick Hadad en son, Genubat, som växte upp i Faraos palats tillsammans med Faraos egna söner. 21 Men när Hadad i Egypten fick höra att både David och Joab var döda, bad han Farao om tillåtelse att få vända tillbaka till Edom. 22 "Varför ska du göra det?" frågade Farao honom. "Vad är det du saknar här? Är du missnöjd med någonting?""Allting är utmärkt här, men jag vill ändå resa hem igen", svarade han. 23 Ännu en av Salomos fiender, som Gud hade låtit få stor makt, var Reson. Han hade varit i tjänst hos Hadadeser, kungen i Soba, men flytt från sin post och lämnat landet. 24 Reson hade blivit ledare för ett gäng banditer, män som hade flytt med honom till Damaskus när David besegrade Soba. Reson bosatte sig i Damaskus och tog kontrollen över staden. 25 Under hela Salomos livstid var Reson hans bittra fiende och utgjorde alltså ytterligare ett problem för honom vid sidan av Hadad. 26 En annan upprorsmakare var Nebats son Jerobeam från Sereda i Efraim. Hans mor hette Seruga och var änka. 27 Det här är bakgrunden till hans uppror mot kungen: Salomo höll på att bygga upp terrasserna och reparerade murarna i Davids stad. Jerobeam var en duktig arbetare, och när Salomo upptäckte det gjorde han honom ansvarig för det arbete som Josefs stam skulle utföra. 29 En dag när Jerobeam var på väg från Jerusalem, träffade han profeten Ahia från Silo, som var klädd i en alldeles ny mantel. 30 När ingen annan fanns i närheten tog Ahia sin mantel och rev den i tolv delar 31 och sa till Jerobeam: "Ta tio av de här bitarna, för Herren, Israels Gud säger: 'Jag ska ta kungariket ur Salomos hand och ge dig tio av stammarna. 32 Men jag ska lämna kvar en stam åt honom för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har valt framför alla andra städer i Israel. 33 Salomo har övergett mig och börjat tillbe Astarte, sidoniernas gudinna, Kemos, Moabs gud och Milkom, ammoniternas gud. Han har inte vandrat på mina vägar och inte gjort vad som är rätt. Han har inte följt mina lagar och föreskrifter så som hans far David gjorde. 34 Men jag ska inte ta riket från honom nu. För min tjänare Davids skull, honom som jag utvalde därför att han höll mina bud, ska jag låta Salomo regera under resten av sitt liv. 35 Men jag ska ta riket från hans söner och ge dig tio stammar. 36 Hans son ska få behålla en stam, så att Davids ättlingar kan fortsätta att regera i Jerusalem, den stad där jag har bestämt att mitt namn ska finnas. 37 Jag ska sätta dig på Israels tron och ge dig oinskränkt makt! 38 Om du lyssnar till vad jag säger och vandrar på mina vägar och gör vad jag anser vara rätt och håller mina bud, som min tjänare David gjorde, då ska jag välsigna dig, och dina ättlingar ska regera över Israel. En gång gav jag samma löfte till David, 39 men på grund av Salomos synd ska jag straffa Davids ättlingar, dock inte för alltid.' " 40 Salomo försökte döda Jerobeam, men han flydde till Sisak, kungen i Egypten. Där stannade Jerobeam tills Salomo var död.

Salomo dör

41 Om annat som hände under Salomos regering och om all hans visdom finns skrivet i Salomos krönika. 42 Salomo regerade i Jerusalem i fyrtio år, 43 och när han hade dött blev han begraven i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam efterträdde honom på tronen.

Einheitsübersetzung 2016

Salomos Bundesbruch

1 König Salomo liebte neben der Tochter des Pharao noch viele andere ausländische Frauen: Moabiterinnen, Ammoniterinnen, Edomiterinnen, Sidonierinnen, Hetiterinnen. 2 Es waren Frauen aus den Völkern, von denen der HERR den Israeliten gesagt hatte: Ihr dürft nicht zu ihnen gehen und sie dürfen nicht zu euch kommen; denn sie würden euer Herz ihren Göttern zuwenden. An diesen hing Salomo mit Liebe. 3 Er hatte siebenhundert fürstliche Frauen und dreihundert Nebenfrauen. Sie machten sein Herz abtrünnig. 4 Als Salomo älter wurde, machten seine Frauen sein Herz anderen Göttern geneigt, sodass sein Herz dem HERRN, seinem Gott, nicht mehr ungeteilt ergeben war wie das Herz seines Vaters David. 5 Er verehrte Astarte, die Göttin der Sidonier, und Milkom, den Götzen der Ammoniter. 6 Er tat, was böse war in den Augen des HERRN, und war ihm nicht so vollkommen ergeben wie sein Vater David. 7 Damals baute Salomo auf dem Berg östlich von Jerusalem eine Kulthöhe für Kemosch, den Götzen der Moabiter, und für Milkom, den Götzen der Ammoniter.* 8 Dasselbe tat er für alle seine ausländischen Frauen, die ihren Göttern Rauch- und Schlachtopfer darbrachten. 9 Der HERR aber wurde zornig über Salomo, weil sich sein Herz von ihm, dem Gott Israels, abgewandt hatte, der ihm zweimal erschienen war 10 und ihm verboten hatte, fremden Göttern zu dienen. Doch Salomo hielt sich nicht an das, was der HERR von ihm verlangt hatte. 11 Daher sprach der HERR zu ihm: Weil es so mit dir steht, weil du meinen Bund und meine Satzungen nicht bewahrt hast, die ich dir gegeben habe, werde ich dir das Königreich entreißen und es deinem Knecht geben. 12 Nur deines Vaters David wegen werde ich es nicht schon zu deinen Lebzeiten tun; erst deinem Sohn werde ich es entreißen. 13 Doch werde ich ihm das Königtum nicht ganz entreißen; einen Stamm lasse ich deinem Sohn wegen meines Knechtes David und wegen Jerusalem, das ich erwählt habe.

Salomos Widersacher

14 Der HERR ließ Salomo einen Widersacher erstehen, den Edomiter Hadad aus der königlichen Familie von Edom. 15 Als David die Edomiter geschlagen hatte und sein Heerführer Joab hinaufzog, um die Gefallenen zu begraben, tötete er in Edom alles, was männlich war.* 16 Sechs Monate hielt sich Joab mit ganz Israel in Edom auf, bis er alles, was männlich war, ausgerottet hatte. 17 Hadad aber konnte mit einigen Edomitern, die im Dienst seines Vaters standen, entfliehen und nach Ägypten entkommen. Er war noch sehr jung. 18 Sie waren von Midian aufgebrochen und nach Paran gelangt. Dort nahmen sie noch andere Männer mit und kamen nach Ägypten zum Pharao, dem König von Ägypten. Dieser gab ihm ein Haus, sagte ihm Speise zu und schenkte ihm Land. 19 Hadad fand solche Gnade beim Pharao, dass dieser ihm die Schwester seiner Gemahlin, der Königin Tachpenes, zur Frau gab. 20 Die Schwester der Tachpenes gebar ihm den Sohn Genubat und Tachpenes zog ihn im Haus des Pharao auf. So lebte Genubat im Haus des Pharao unter dessen Söhnen. 21 Als nun Hadad in Ägypten hörte, dass David zu seinen Vätern entschlafen und der Heerführer Joab tot war, bat er den Pharao: Lass mich in mein Land zurückkehren! 22 Der Pharao entgegnete ihm: Was fehlt dir denn bei mir, dass du in dein Land zurückkehren willst? Hadad antwortete: Nichts, doch lass mich ziehen! 23 Gott ließ Salomo noch einen anderen Widersacher erstehen, Reson, den Sohn Eljadas, der vor seinem Herrn, dem König Hadad-Eser von Zoba, geflohen war. 24 Als David viele Aramäer niedermachen ließ, sammelte Reson Männer um sich und wurde Anführer einer Freischar. Sie zogen nach Damaskus, ließen sich dort nieder und herrschten in Damaskus. 25 Er war ein Widersacher Israels, solange Salomo lebte, und es kam Unheil von Hadad her, er verabscheute Israel und herrschte über Aram. 26 Auch Jerobeam, der Sohn Nebats, ein Beamter Salomos, erhob sich gegen den König. Er war ein Efratiter aus Zereda; seine Mutter hieß Zerua und war Witwe. 27 Mit der Erhebung hatte es folgende Bewandtnis: Salomo baute den Millo und schloss die Lücke in der Stadt Davids, seines Vaters. 28 Jerobeam war ein tüchtiger Mann, und als Salomo sah, wie der junge Mann arbeitete, machte er ihn zum Aufseher über alle Fronarbeiten des Hauses Josef. 29 Als in jener Zeit Jerobeam einmal aus Jerusalem herauskam, begegnete ihm auf dem Weg der Prophet Ahija aus Schilo. Dieser war mit einem neuen Mantel bekleidet. Während nun beide allein auf freiem Feld waren, 30 fasste Ahija den neuen Mantel, den er anhatte, zerriss ihn in zwölf Stücke 31 und sagte zu Jerobeam: Nimm dir zehn Stücke; denn so spricht der HERR, der Gott Israels: Ich nehme Salomo das Königtum weg und gebe dir zehn Stämme. 32 Nur ein Stamm soll ihm verbleiben wegen meines Knechtes David und wegen Jerusalem, der Stadt, die ich aus allen Stämmen Israels erwählt habe. 33 Denn sie haben mich verlassen und sich vor Astarte, der Göttin der Sidonier, vor Kemosch, dem Gott der Moabiter, und vor Milkom, dem Gott der Ammoniter, niedergeworfen. Sie sind nicht meinen Wegen gefolgt und haben nicht getan, was in meinen Augen recht ist - meine Satzungen und Rechtsentscheide zu halten wie sein Vater David. 34 Doch werde ich ihm das Königtum nicht ganz wegnehmen. Wegen meines Knechtes David, den ich erwählt habe und der meine Gebote und Satzungen bewahrt hat, erhebe ich ihn zum Fürsten, solange er lebt. 35 Erst seinem Sohn werde ich das Königreich nehmen und dir zehn Stämme geben. 36 Seinem Sohn werde ich einen einzigen Stamm geben, damit meinem Knecht David für immer eine Leuchte vor mir bleibe in Jerusalem, der Stadt, die ich erwählt habe, um auf sie meinen Namen zu legen. 37 Dich aber will ich nehmen, damit du ganz nach deinem Begehren herrschen kannst; du sollst König von Israel sein. 38 Wenn du nun auf alles hörst, was ich dir gebiete, auf meinen Wegen gehst und das tust, was mir gefällt, wenn du meine Satzungen und Gebote bewahrst wie mein Knecht David, dann werde ich mit dir sein. Ich werde dir ein Haus bauen, das Bestand hat, wie ich es für David gebaut habe, und dir Israel übergeben. 39 Die Nachkommen Davids werde ich deshalb demütigen, doch nicht für alle Zeiten. 40 Salomo suchte nun Jerobeam zu töten. Doch dieser machte sich auf und floh nach Ägypten zu Schischak, dem König von Ägypten. Dort blieb er bis zum Tod Salomos.

Salomos Tod

41 Die übrige Geschichte Salomos, alle seine Taten und seine Weisheit, sind aufgezeichnet in der Chronik Salomos. 42 Die Zeit, in der Salomo in Jerusalem über ganz Israel König war, betrug vierzig Jahre. 43 Er entschlief zu seinen Vätern und wurde in der Stadt seines Vaters David begraben. Sein Sohn Rehabeam wurde König an seiner Stelle.

1.Könige 11 | Nya Levande Bibeln Einheitsübersetzung 2016