Lukas 17 | Bible Kralická
1Tedy řekl učedlníkům: Není možné, aby nepřišla pohoršení, ale běda tomu, skrze kohož přicházejí.2Lépe by mu bylo, aby žernov osličí vložen byl na hrdlo jeho, a uvržen byl do moře, nežli by pohoršil jednoho z těchto maličkých.3Šetřte se. Zhřešil-li by pak proti tobě bratr tvůj, potresci ho, a bude-liť toho želeti, odpusť mu.4A byť pak sedmkrát za den zhřešil proti tobě, a sedmkrát za den obrátil se k tobě, řka: Žel mi toho, odpusť mu.5I řekli apoštolé Pánu: Přispoř nám víry.6I dí Pán: Kdybyste měli víru jako zrno horčičné, řekli byste této moruši: Vykořeň se a přesaď se do moře, a uposlechla by vás.7Nebo kdo jest z vás, maje služebníka, ješto oře aneb pase dobytek, aby jemu, když by se s pole navrátil, hned řekl: Pojď a seď za stůl?8Ale zdali raději nedí jemu: Připrav, ať povečeřím, a opáše se, služ mi, až se najím a napím, a potom i ty jez a pij?9Zdali děkuje služebníku tomu, že učinil to, což mu rozkázal? Nezdá mi se.10Tak i vy, když učiníte všecko, což vám přikázáno, rcete: Služebníci neužiteční jsme. Což jsme povinni byli učiniti, učinili jsme.11I stalo se, když se bral do Jeruzaléma, že šel skrze Samaří a Galilei.12A když vcházel do jednoho městečka, potkalo se s ním deset mužů malomocných, kteřížto stáli zdaleka.13A pozdvihše hlasu, řekli: Ježíši přikazateli, smiluj se nad námi.14Kteréžto on uzřev, řekl jim: Jdouce, ukažte se kněžím. I stalo se, když šli, že očištěni jsou.15Jeden pak z nich uzřev, že jest uzdraven, navrátil se s velikým hlasem, velebě Boha.16A padl na tvář k nohám jeho, díky čině jemu. A ten byl Samaritán.17I odpověděv Ježíš, řekl: Zdaliž jich deset není očištěno? A kdež jest jich devět?18Nenalezli se k tomu, aby přijdouce, chválu Bohu vzdali, jediné cizozemec tento?19I řekl jemu: Vstana, jdi, víra tvá tě uzdravila.20Otázán pak jsa od zákoníků, kdy přijde království Boží, odpověděl jim a řekl: Nepřijdeť království Boží patrně.21Aniž řeknou: Aj, tuto, aneb aj, tamto. Nebo aj, království Boží jestiť mezi vámi.22I řekl učedlníkům: Přijdou dnové, že budete žádati viděti jeden den Syna člověka, a neuzříte.23A dějíť vám: Aj, zde, hle, tamto. Nechoďte, ani následujte.24Nebo jakožto blesk blýskající se z jedné krajiny, kteráž pod nebem jest, až do druhé, kteráž též pod nebem jest, svítí, tak bude i Syn člověka ve dni svém.25Ale nejprve musí mnoho trpěti, a potupen býti od národu tohoto.26A jakož se dálo za dnů Noé, tak bude i za dnů Syna člověka.27Jedli, pili, ženili se, vdávaly se až do toho dne, v kterémžto Noé všel do korábu; i přišla potopa, a zahladila všecky.28A též podobně, jako se stalo ve dnech Lotových: Jedli, pili, kupovali, prodávali, štěpovali, stavěli.29Ale dne toho, když vyšel Lot z Sodomy, pršel oheň s sirou s nebe, a zahladil všecky.30Takť nápodobně bude v ten den, když se Syn člověka zjeví.31V ten čas kdo by byl na střeše, a nádobí jeho v domu, nesstupuj, aby je pobral; a kdo na poli, též nevracuj se zase.32Pomněte na Lotovu ženu.33Nebo kdož by koli hledal život svůj zachovati, ztratíť jej; a kdož by jej koli ztratil, obživíť jej.34Pravímť vám: V tu noc budou dva na loži jednom; jeden bude vzat, a druhý opuštěn.35Dvě budou mleti spolu; jedna bude vzata, a druhá opuštěna.36Dva budou na poli; jeden bude vzat, a druhý opuštěn.37I odpověděvše, řekli jemu: Kde, Pane? On pak řekl jim: Kdežť bude tělo, tamť se shromáždí i orlice.
nuBibeln
Om synd, tro och förlåtelse
1Jesus sa till sina lärjungar: ”Det är oundvikligt att förförelser kommer, men ve den genom vilken de kommer!2Det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska kunna förföra någon av dessa små.3Var på er vakt! Om din medmänniska syndar, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig.4Även om hon syndar mot dig sju* gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och ångrar sig, så ska du förlåta henne.”5Apostlarna sa till Herren: ”Ge oss mer tro!”6Herren svarade: ”Om ni hade tro som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er.
Tjänaren som gör sin plikt
7Om någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren, inte säger ni då till honom: ’Sätt dig genast ned vid bordet och ät!’8Nej, ni säger: ’Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’9Man tackar väl inte tjänaren för att han gjorde det han fick order om?10Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är bara enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ”
Jesus botar tio spetälska
11På sin fortsatta vandring mot Jerusalem gick Jesus längs gränsen mellan Galileen och Samarien.12Där gick han in i en by, och då kom tio spetälska emot honom. De stannade en bit bort13och ropade: ”Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!”14Då såg han på dem och sa: ”Gå och visa upp er för prästerna!”* Och medan de var på väg dit blev de rena.15En av dem kom tillbaka till Jesus när han såg att han blivit frisk, och han ropade högt och hyllade Gud.16Sedan kastade han sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Den mannen var från Samarien*.17Jesus frågade då: ”Var det inte tio personer som blev rena? Var är de andra nio?18Är det bara den här främlingen som har kommit tillbaka för att ära Gud?”19Till mannen sa han: ”Res dig upp och gå. Din tro har gjort dig frisk*.”
Guds rike
20En gång frågade fariseerna Jesus när Guds rike skulle komma, och han svarade: ”Guds rike kommer inte på ett sätt som man kan se med sina fysiska ögon.21Man kan inte säga: ’Här är det’, eller: ’Där är det’. Nej! Guds rike är mitt ibland er.*”22Sedan sa han till sina lärjungar: ”Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det.*23Man ska säga till er: ’Där är han’, eller: ’Här är han’. Men gå inte dit, spring inte efter sådant!24För liksom blixten flammar till över himlen och lyser upp hela horisonten, så ska Människosonen visa sig på sin dag.25Men dessförinnan måste han lida svårt och förkastas av detta släkte.26Som på Noas dagar ska det också vara på Människosonens dagar.27Då åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och utplånade dem allihop.28Likadant var det på Lots tid.* Människorna åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde,29ända till den dag då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och utplånade dem allihop.30Så ska det vara när Människosonen uppenbarar sig.31Den dagen får den som är uppe på taket* och har sina ägodelar inne i huset inte gå dit ner för att hämta något, och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka.32Kom ihåg Lots hustru!33Den som försöker bevara sitt liv ska förlora det, men den som förlorar sitt liv ska bevara det.34Jag säger er: den natten ska två personer sova i samma säng; den ena tas med, den andra lämnas kvar.35Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans; den ena tas med, den andra lämnas kvar.*”37Då frågade hans lärjungar: ”Herre, var blir det någonstans?” Jesus svarade: ”Där kroppen finns, där samlas gamarna.”
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.