Johannes 13 | Bible Kralická
1Před svátkem pak velikonočním, věda Ježíš, že přišla hodina jeho, aby šel z tohoto světa k Otci, milovav své, kteříž byli na světě, až do konce je miloval.2A když večeřeli, (a ďábel již byl vnukl v srdce Jidáše Šimona Iškariotského, aby jej zradil,)3Věda Ježíš, že jemu Otec všecko v ruce dal a že od Boha vyšel a k Bohu jde,4Vstal od večeře, a složil roucho své, a vzav rouchu, přepásal se.5Potom nalil vody do medenice, i počal umývati nohy učedlníků a vytírati rouchou, kterouž byl přepásán.6Tedy přišel k Šimonovi Petrovi. A on řekl jemu: Pane, ty mi chceš nohy mýti?7Odpověděl Ježíš a řekl jemu: Co já činím, ty nevíš nyní, ale potom zvíš.8Dí jemu Petr: Nebudeš ty mýti noh mých na věky. Odpověděl jemu Ježíš: Neumyji-liť tebe, nebudeš míti dílu se mnou.9Dí jemu Šimon Petr: Pane, netoliko nohy mé, ale i ruce i hlavu.10Řekl jemu Ježíš: Kdož jest umyt, nepotřebuje, než aby nohy umyl; nebo čist jest všecken. I vy čistí jste, ale ne všickni.11Nebo věděl o zrádci svém; protož řekl: Ne všickni čistí jste.12Když pak umyl nohy jejich a vzal na sebe roucho své, posadiv se za stůl zase, řekl jim: Víte-liž, co jsem učinil vám?13Vy nazýváte mne Mistrem a Pánem, a dobře pravíte, jsemť zajisté.14Poněvadž tedy já umyl jsem nohy vaše, Pán a Mistr, i vy máte jeden druhému nohy umývati.15Příklad zajisté dal jsem vám, abyste, jakož jsem já učinil vám, i vy též činili.16Amen, amen pravím vám: Není služebník větší pána svého, ani posel větší nežli ten, kdož jej poslal.17Znáte-li tyto věci, blahoslavení jste, budete-li je činiti.18Ne o všechť vás pravím. Já vím, které jsem vyvolil, ale musí to býti, aby se naplnilo písmo: Ten, jenž jí chléb se mnou, pozdvihl proti mně paty své.19Nyní pravím vám, prve než by se to stalo, abyste, když se stane, uvěřili, že já jsem.20Amen, amen pravím vám: Kdo přijímá toho, kohož bych já poslal, mneť přijímá; a kdož mne přijímá, přijímá toho, kterýž mne poslal.21A to pověděv Ježíš, zkormoutil se v duchu, a osvědčil, řka: Amen, amen pravím vám, že jeden z vás mne zradí.22Tedy učedlníci vzhlédali na sebe vespolek, pochybujíce, o kom by to pravil.23Byl pak jeden z učedlníků Ježíšových, kterýž zpolehl na klíně jeho, jehož miloval Ježíš.24Protož tomu návěští dal Šimon Petr, aby se zeptal, kdo by to byl, o němž praví?25A on odpočívaje na prsech Ježíšových, řekl jemu: Pane, kdo jest?26Odpověděl Ježíš: Ten jest, komuž já omočené skyvy chleba podám. A omočiv skyvu chleba, podal Jidášovi, synu Šimona Iškariotského.27A hned po vzetí toho chleba vstoupil do něho satan. I řekl jemu Ježíš: Co činíš, čiň spěšně.28Tomu pak žádný z přísedících nerozuměl, k čemu by jemu to řekl.29Nebo někteří se domnívali, poněvadž Jidáš měšec měl, že by jemu řekl Ježíš: Nakup těch věcí, kterýchž jest nám potřebí k svátku, anebo aby něco chudým dal.30A on vzav skyvu chleba, hned vyšel. A byla již noc.31Když pak on vyšel, dí Ježíš: Nyníť oslaven jest Syn člověka, a Bůh oslaven jest v něm.32A poněvadž Bůh oslaven jest v něm, i Bůh oslaví jej sám v sobě, a to hned oslaví jej.33Synáčkové, ještě maličko s vámi jsem. Hledati mne budete, a jakož jsem řekl Židům: Kam já jdu, vy nemůžete přijíti, tak i vám pravím nyní.34Přikázání nové dávám vám, abyste se milovali vespolek; jakož já miloval jsem vás, tak abyste i vy milovali jeden druhého.35Po tomť poznají všickni, že jste moji učedlníci, budete-li míti lásku jedni k druhým.36Dí jemu Šimon Petr: Pane, kam jdeš? Odpověděl mu Ježíš: Kam já jdu, nemůžeš ty nyní jíti za mnou, ale půjdeš potom.37Dí jemu Petr: Pane, proč bych nemohl nyní jíti za tebou? A já duši svou za tebe položím.38Odpověděl jemu Ježíš: Duši svou za mne položíš? Amen pravím tobě: Nezazpíváť kohout, až mne třikrát zapříš.
nuBibeln
Jesus tvättar sina lärjungars fötter
1Påskhögtiden skulle snart börja och Jesus visste att hans stund nu hade kommit då han skulle lämna världen och återvända till sin Fader. Han hade älskat sina egna som var i världen och älskade dem in i det sista.2De hade samlats för att äta tillsammans och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son i hjärtat att förråda Jesus.3Jesus visste att Fadern hade gett honom makt över allting och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud.4Så han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig.5Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta sina lärjungars fötter och torka dem med handduken som han hade virat om sig.6Men när han kom till Simon Petrus, sa Simon till honom: ”Herre, ska du tvätta mina fötter?”7Då svarade Jesus: ”Du förstår inte just nu vad jag gör men en dag ska du förstå det.”8Petrus sa: ”Aldrig i evighet får du tvätta mina fötter!” Men Jesus sa till honom: ”Om jag inte tvättar dig, har du ingen del i mig.”9Då sa Simon Petrus: ”Herre, tvätta mina händer och mitt huvud också då och inte bara fötterna!”10Men Jesus sa till honom: ”Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara helt och hållet ren. Och ni är rena men inte alla.”11Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var därför han sa att inte alla var rena.12När Jesus hade tvättat deras fötter, tog han på sig manteln igen och slog sig ner vid bordet. Sedan frågade han dem: ”Förstår ni vad jag har gjort med er?13Ni kallar mig Mästare och Herre och det är rätt att ni gör det för det är vad jag är.14Men om nu jag som är er Herre och Mästare har tvättat era fötter, då är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.15Jag har gett er ett exempel att följa: gör som jag har gjort mot er.16Ja, sannerligen säger jag er: en tjänare står inte över sin herre och en budbärare står inte över den som har sänt honom.17När ni nu vet detta är ni lyckliga om ni också praktiserar det.
Jesus förutsäger att han ska bli förrådd
18Jag talar inte om er alla. Jag känner er som jag har valt ut men Skriftens ord måste gå i uppfyllelse: ’Den som åt mitt bröd har lyft sin häl mot mig.’*19Jag säger det redan nu innan det händer så att ni när det har hänt, ska tro att jag är den jag är*.20Ja, sannerligen säger jag er: den som tar emot någon som jag sänder, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig.”21När Jesus hade sagt detta blev han upprörd i sitt innersta och vittnade: ”Ja, sannerligen säger jag er: en av er kommer att förråda mig!”22Hans lärjungar såg då på varandra och undrade vem han kunde mena.23En av hans lärjungar, den som han älskade,* var närmast intill Jesus sida vid bordet24och Simon Petrus gjorde därför tecken åt honom att fråga Jesus vem han talade om.25Lärjungen lutade sig då mot Jesus och frågade: ”Herre, vem är det?”26Jesus svarade: ”Det är han som får brödstycket som jag nu doppar i fatet.” Sedan doppade han brödstycket och gav det till Judas, Simon Iskariots son.27Och i samma ögonblick som Judas fick brödet, for Satan in i honom. Jesus sa då till honom: ”Skynda dig, gör det du ska!”28Ingen av de andra vid bordet förstod varför Jesus sa så till honom.29Eftersom Judas skötte om kassan trodde några att han bad honom gå ut och köpa det man behövde till högtiden eller ge något till de fattiga.30Men när Judas hade fått brödet, gick han genast ut. Det var natt.31Så snart han hade gått, sa Jesus: ”Människosonen är nu förhärligad, och Gud är förhärligad i honom.32Om nu Gud är förhärligad i honom,* ska Gud också förhärliga honom i sig själv. Han ska snart förhärliga honom.33Mina barn, ännu en kort tid ska jag vara kvar hos er. Sedan ska ni förgäves söka efter mig, och så som jag sa till judarna säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma.34Nu ger jag er ett nytt bud: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er, ska ni också älska varandra!35Genom att ni älskar varandra ska människorna förstå att ni är mina lärjungar.”
Jesus förutsäger Petrus förnekelse
36Simon Petrus frågade då Jesus: ”Herre, vart går du?” Jesus svarade: ”Dit jag går nu kan du inte följa med men senare ska du följa mig.”37Men Petrus undrade: ”Varför kan jag inte följa med nu? Jag är beredd att dö för dig.”38Då svarade Jesus: ”Dö för mig, säger du? Ja, sannerligen säger jag dig: innan tuppen hinner gala, ska du tre gånger ha förnekat mig.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.