Psalm 10 | Bible Kralická

1 Proč, ó Hospodine, stojíš zdaleka, a skrýváš se v čas ssoužení? 2 Z pychu bezbožník protivenství činí chudému. Ó by jati byli v zlých radách, kteréž vymýšlejí. 3 Neboť se honosí bezbožník v líbostech života svého, a lakomý sobě pochlebuje, a Hospodina popouzí. 4 Bezbožník pro pýchu, kterouž na sobě prokazuje, nedbá na nic; všecka myšlení jeho jsou, že není Boha. 5 Dobře mu se daří na cestách jeho všelikého času, soudové tvoji vzdáleni jsou od něho, i na všecky nepřátely své fouká, 6 Říkaje v srdci svém: Nepohnuť se od národu až do pronárodu, nebo nebojím se zlého. 7 Ústa jeho plná jsou zlořečenství, i chytrosti a lsti; pod jazykem jeho trápení a starost. 8 Sedí v zálohách ve vsech a v skrýších, aby zamordoval nevinného; očima svýma po chudém špehuje. 9 Číhá v skrytě jako lev v jeskyni své, číhá, aby pochytil chudého, uchvacujeť jej, a táhne pod sítku svou. 10 Připadá a stuluje se, dokudž by nevpadlo v silné pazoury jeho shromáždění chudých. 11 Říká v srdci svém: Zapomenulť jest Bůh silný, skryl tvář svou, nepohledíť na věky. 12 Povstaniž, Hospodine Bože silný, vznes ruku svou, nezapomínejž se nad chudými. 13 Proč má bezbožník Boha popouzeti, říkaje v srdci svém, že toho vyhledávati nebudeš? 14 Díváš se do času, nebo ty nátisk a bolest spatřuješ, abys jim odplatil rukou svou; na tebeť se spouští chudý, sirotku ty jsi spomocník. 15 Potři rámě bezbožného, a vyhledej nepravosti zlostného, tak aby neostál. 16 Hospodin jest králem věčných věků, národové z země své hynou. 17 Žádost ponížených vyslýcháš, Hospodine, utvrzuješ srdce jejich, ucha svého k nim nakloňuješ, 18 Abys soud činil sirotku a ssouženému, tak aby jich nessužoval více člověk bídný a zemský.

nuBibeln

Varför går det väl för syndaren?

1 HERRE, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig i tider av nöd? 2 I övermod jagar den gudlöse den svage. Låt dem fångas i sina egna intriger! 3 Den gudlöse skryter med sina egna begär, välsignar den girige och föraktar HERREN. 4 Den gudlöse sätter näsan i vädret. ”Gud ställer mig inte till svars. Det finns ju ingen Gud.” Sådana är alla hans tankar.* 5 Ändå lyckas han i allt vad han gör, han är högfärdig och skjuter ifrån sig dina lagar, han fnyser åt sina fiender. 6 Han tänker för sig själv: ”Inget kan rubba mig. Jag ska alltid vara lycklig och slippa bekymmer.” 7 Deras mun är full av förbannelse och lögn, under hans tunga finns ofärd och olycka. 8 Han lägger sig i bakhåll vid gårdarna och vill lönnmörda den oskyldige. Hans ögon följer den värnlöse. 9 Han ligger i bakhåll, gömd, som lejon, och väntar på att få kasta sig över den hjälplöse och dra in honom i sitt nät. 10 De värnlösa krossas, de kollapsar och faller av hans styrka.* 11 Han säger för sig själv: ”Gud har glömt det, han döljer sitt ansikte och ser det aldrig.” 12 HERRE, res dig! Gud, lyft din hand! Glöm inte de förtryckta! 13 Varför får den gudlöse förakta Gud och säga för sig själv: ”Han ställer mig inte till svars?” 14 HERRE, du ser ofärden och plågan. Du lägger märke till det, du tar det i din hand. Den värnlöse överlämnar sin sak åt dig, du hjälper den faderlöse.* 15 Krossa den gudlöses och ondes makt! Ställ honom till svars för sin ondska, så att den inte finns mer. 16 HERREN är kung, alltid och för evigt. De främmande folken försvinner från hans land. 17 HERRE, du hör de förtrycktas längtan, du ger dem nytt mod och lyssnar till dem. 18 Du ger de faderlösa och förtryckta rätt, så att ingen som är av jord längre kan skrämma dem.*

Psalm 10 | Bible Kralická nuBibeln

Varför går det väl för syndaren?