1Z Gilgalu do Bokimu šel Hospodinův anděl a volal: „Vyvedl jsem vás z Egypta a přivedl vás do země, kterou jsem s přísahou zaslíbil vašim otcům. Řekl jsem: ‚Svou smlouvu s vámi nikdy nezruším.2Nesmíte ale uzavřít smlouvu s obyvateli této země – jejich oltáře zbořte!‘* Vy jste mě ale neposlechli! Co jste to provedli?3Proto jsem také řekl: ‚Nevyženu je před vámi, ale budou vám trním v bocích a jejich bohové se vám stanou pastí.‘“*4Když Hospodinův anděl promluvil tato slova ke všem synům Izraele, dal se lid do hlasitého pláče.5To místo tedy nazvali Bokim (to jest Plačící) a obětovali tam Hospodinu.6Poté, co Jozue propustil lid, rozešli se synové Izraele každý do svého dědictví obsadit svou zem.7Lid sloužil Hospodinu po všechny dny Jozuovy i po všechny dny stařešinů, kteří Jozua přežili a viděli všechny ty veliké věci, které Hospodin pro Izrael vykonal.8Jozue, syn Nunův, služebník Hospodinův, zemřel ve věku sto deseti let.9Pohřbili ho na jeho dědičném území v Timnat-cheresu* v Efraimských horách severně od hory Gaaš.10Když celé to pokolení zemřelo a připojilo se ke svým otcům, nastoupilo po nich další pokolení, které neznalo Hospodina ani to, co pro Izrael vykonal.11Synové Izraele pak jednali v Hospodinových očích zle a sloužili baalům.12Opustili Hospodina, Boha svých otců, který je vyvedl z Egypta, a následovali cizí bohy okolních národů. Klaněli se jim, a popouzeli tak Hospodina.13Opustili Hospodina, aby sloužili Baalovi a Aštartě.14Hospodin proto vzplanul proti Izraeli hněvem a vydal je napospas nájezdníkům, kteří je plenili. Vydal je napospas nepřátelům ze všech stran, takže už proti nim nemohli obstát.15Kamkoli se vypravili, Hospodinova ruka byla proti nim a byli poraženi, přesně jak to Hospodin řekl a jak jim odpřisáhl.* Přišlo na ně veliké soužení.16Hospodin jim ale vzbuzoval soudce* a ti je zachraňovali z ruky nájezdníků.17Neposlouchali však ani své soudce. Odcházeli smilnit za cizími bohy a klaněli se jim. Brzy sešli z cesty svých otců, kteří poslouchali Hospodinova přikázání. Oni však nechtěli.18Když jim Hospodin vzbuzoval soudce, býval Hospodin s ním a po všechny soudcovy dny je zachraňoval z rukou jejich nepřátel. Byl totiž pohnut lítostí, když úpěli pod svými utlačovateli a trýzniteli.19Po smrti soudce se ale znovu zkazili, ještě hůře než jejich otcové, a odcházeli za cizími bohy, aby jim sloužili a klaněli se jim. Svého tvrdošíjného jednání a způsobů se odmítali vzdát.20Hospodin proto vzplanul proti Izrael hněvem a řekl: „Tento národ porušil mou smlouvu, kterou jsem vydal jejich otcům. Neposlouchali mě,21a proto už před nimi nevyženu žádný národ, který zůstal po Jozuově smrti.22Skrze ně budu Izrael zkoušet, zda usiluje chodit po Hospodinově cestě, jako usilovali jejich otcové, anebo ne.“23Hospodin tam tedy ony národy nechal: nespěchal s jejich vyhnáním, když je nedal do rukou Jozuovi.
nuBibeln
Israel har brutit förbundet med Gud
1En dag kom HERRENS ängel upp från Gilgal till Bokim och sa: ”Jag förde er upp ur Egypten och in i det land som jag lovat era förfäder och jag sa att jag aldrig skulle bryta mitt förbund med er,2om ni å er sida inte ingick några förbund med folken som bodde i landet. Jag uppmanade er att riva ner deras avgudaaltaren, men varför har ni varit olydiga?3Jag ska inte längre hjälpa er att driva bort folken som bor här i landet. I stället ska de bli en pik i er och deras gudar ska bli en ständig frestelse för er.”4När HERRENS ängel slutat tala till israeliterna, började folket att gråta högt.5Därför fick platsen heta Bokim*. Där offrade de till HERREN.6När Josua sände iväg folket, begav sig israeliterna till sina respektive områden för att ta dem i besittning.7Folket tjänade HERREN under hela Josuas livstid och så länge de äldste levde som hade sett alla de märkliga ting HERREN hade gjort för Israel.8HERRENS tjänare Josua dog vid 110 års ålder.9Han begravdes på sitt eget område vid Timnat-Heres i Efraims bergsbygd norr om berget Gaash.10När hela den generationen hade dött och samlats till sina fäder, växte det upp en generation som varken kände HERREN eller visste vad han gjort för Israel.11De gjorde det som var ont i HERRENS ögon, de tillbad baalsgudar,12de vände sig bort från HERREN, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egypten och började i stället tillbe grannfolkens gudar och provocerade så HERRENS vrede.13När de övergav HERREN och tjänade Baal och astartegudinnorna,14flammade HERRENS vrede upp mot Israel. Han överlämnade dem till människor som plundrade dem, lämnade dem åt deras fiender på alla håll och de kunde inte längre stå emot dem.15När Israel drog ut i strid mot sina fiender, var HERREN mot dem och slog dem, såsom han med ed hade talat om att han skulle göra. De var nu i stor nöd.16Men HERREN utsåg domare bland folket som skulle rädda dem från deras plundrare.17Men folket brydde sig inte heller om att lyssna till domarna utan fortsatte att vara otrogna med andra gudar som de tillbad. De avfärdade mycket snart sina fäders tro och vägrade att följa HERREN som deras fäder hade gjort i lydnad för hans bud.18Varje domare som HERREN insatte åt dem och som han var med, räddade under sin livstid Israels folk från dess fiender, för HERREN tyckte synd om dem när de jämrade sig över det förtryck de fick utstå.19Men så snart domaren var död, handlade de värre än deras förfäder hade gjort. De började på nytt följa, tjäna och tillbe andra gudar och tog efter deras seder. De lämnade inte sina ogärningar och sitt trots.20Då blossade HERRENS vrede upp mot Israel igen och han sa: ”Eftersom detta folk har brutit det förbund jag upprättade med deras förfäder och inte lyssnar på mig,21ska inte heller jag längre driva bort något av de folk som fortfarande var obesegrade när Josua dog.22I stället ska jag använda dessa nationer för att pröva Israel och se om det vill lyda HERREN och leva som deras förfäder gjorde.”23HERREN lät alltså den tidigare befolkningen bo kvar i landet. Han fördrev dem inte med en gång och gav dem inte i Josuas hand.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.