Jeremia 9 | Bible, překlad 21. století nuBibeln

Jeremia 9 | Bible, překlad 21. století
1 Kéž bych měl někde na poušti místo, kam se poutník uchýlí, abych mohl opustit svůj lid a odejít od nich pryč; vždyť jsou to samí cizoložníci, je to shromáždění nevěrných!

Neznají mě

2 „Ohýbají své jazyky jako luky, nevládnou v zemi pravdou, ale lží, ode zla ke zlu stále postupují, mě ale neznají, praví Hospodin. 3 Před bližním se měj na pozoru, vlastnímu bratru se nesvěřuj; všichni ti bratři jsou totiž podrazáci,* všichni ti bližní roznášejí pomluvy. 4 Jeden druhého podvádějí, pravdu už vůbec nemluví; svůj jazyk naučili mluvit lži, pro zvrácenost by se ztrhali. 5 Žiješ uprostřed lsti a kvůli lsti mě znát odmítli, praví Hospodin.“ 6 Nuže, tak praví Hospodin zástupů: „Hle, budu je přetavovat a tříbit. Co si mám počít, když je můj lid takový? 7 Jejich jazyky jsou smrtící šípy, svými ústy vykládají lsti; s bližními mluví o pokoji, v srdci však léčky osnují. 8 Copak je mohu nechat bez trestu? praví Hospodin. Copak je nemám stihnout pomstou, když je ten národ takový?“* 9 Pláču a běduji nad horami, nad stepními pastvinami zpívám žalozpěv, že jsou vypáleny a nikdo tudy nechodí, bučení dobytka se tu neozve; všichni ptáci odsud uletěli, utekla všechna zvěř. 10 „Obrátím Jeruzalém v hromady sutin, kde žijí jen šakali, obrátím judská města v trosky, kde nikdo nebydlí.“ 11 Kdo je tak moudrý, aby to pochopil? Ke komu promluvila ústa Hospodinova, aby to vysvětlil? Proč je ta země zničená? Proč je spálená jako poušť, přes kterou se nedá cestovat? 12 „Protože opustili můj Zákon, který jsem jim předložil, praví Hospodin. Protože mě neposlouchali a neřídili se mým Zákonem. 13 Řídili se svým zarputilým srdcem a následovali baaly, jak je to naučili jejich otcové. 14 Proto Hospodin zástupů, Bůh Izraele, praví: Hle, nakrmím tento lid pelyňkem a k pití jim dám jed. 15 Rozptýlím je mezi národy, které neznali oni ani jejich otcové, a pošlu za nimi meč, abych je vyhladil.“

Přichází zúčtování

16 Tak praví Hospodin zástupů: „Pochopte to a zavolejte plačky, ať přijdou! Pošlete pro ty nejšikovnější, ať přijdou!“ 17 Ať si pospíší a bědují nad námi. Ať se nám z očí řinou slzy, zpod víček ať nám kanou. 18 Ze Sionu je slyšet bědování: Jaká zkáza nás to potkala, jak hrozná ostuda! Musíme opustit vlastní zemi, naše příbytky jsou zbořeny! 19 Proto slyšte, ženy, slovo Hospodinovo, slovům z jeho úst uši otevřete. Učte své dcery bědování, jedna druhou učte žalozpěv. 20 Vždyť se k nám smrt vyšplhala okny, vnikla do našich pevností, aby nám vzala děti z ulic a mládence z náměstí. 21 „Řekni – Tak praví Hospodin: Lidské mrtvoly leží jako hnůj na poli, jako za žencem padlé klasy, jež nikdo nesklidí.“ 22 Tak praví Hospodin: „Ať se mudrc nechlubí svou moudrostí ani hrdina svým hrdinstvím ani boháč svým bohatstvím. 23 Kdo se chce chlubit, ať se chlubí tím, že mě zná a že mi rozumí, neboť já Hospodin prokazuji milosrdenství, právo i spravedlnost na zemi; ano, v tom mám zalíbení, praví Hospodin.“ 24 „Hle, přicházejí dny, praví Hospodin, kdy zúčtuji se všemi, kdo jsou obřezáni na těle 25 – s Egyptem, Judou, Edomem, s Amonci, Moábem a se všemi obyvateli pouště, kteří si vyholují skráně.* Všechny ty národy jsou totiž neobřezané a všechen dům Izraele má neobřezané srdce.“

© 2009, 2015, 2017, 2020 Biblion, z.s. Version 2020.2.28

nuBibeln
1 O, om mitt huvud vore en vattenbrunn och mitt öga en källa av tårar, då skulle jag gråta dag och natt över de fallna bland mitt folk. 2 Om jag ändå hade en rastplats i öknen, om jag kunde lämna mitt folk och gå bort från dem, för de är äktenskapsbrytare allesammans, en samling trolösa. 3 ”De spänner sin tunga som en pilbåge. Lögn, inte sanning, triumferar i landet. De går från den ena ondskan till den andra, och mig vill de inte veta av, säger HERREN. 4 Var och en bör vara på sin vakt mot sin vän och inte ens lita på sin bror. För varje bror bedrar och varje vän skvallrar. 5 Var och en lurar sin nästa, de talar inte sanning. De har lärt sina tungor att ljuga, de tröttar ut sig med att handla fel.* 6 Du bor mitt ibland svek. I sitt svek vill de inte veta av mig, säger HERREN.” 7 Därför säger härskarornas HERRE: ”Jag ska rena dem och pröva dem. Vad skulle jag annars kunna göra med dottern mitt folk? 8 Deras tunga är en dödande pil. Deras mun talar svek. Var och en talar fredligt med sin nästa men lägger i sitt hjärta ut fällor mot honom. 9 Skulle jag inte straffa dem för sådant? säger HERREN. Skulle jag inte hämnas på ett sådant folk?”

Klagan över Jerusalem och Juda

10 Jag vill gråta och klaga över bergen, sjunga en klagosång över öknens betesmarker. De ligger förbrända, och ingen går där. Boskapens råmande hörs inte mer, och himlens fåglar och de vilda djuren har flytt och är borta. 11 ”Jag ska förvandla Jerusalem till en ruinhög och ett tillhåll för schakaler, och ödelägga Juda städer så att ingen kan bo där.” 12 Vem är så vis att han kan förstå det här? Till vem har HERREN talat så att han kan förklara det? Varför har landet fördärvats så, förbränts som en öken där ingen går? 13 HERREN svarade: ”Därför att de har övergett min lag som jag ålagt dem. De har inte lyssnat till mig och inte följt min lag 14 utan följt sina egna hårda hjärtan och gått efter baalsgudarna, precis som deras förfäder lärt dem.” 15 Därför säger härskarornas HERRE, Israels Gud: ”Se, jag ska ge dem malört att äta och förgiftat vatten att dricka. 16 Jag ska förskingra dem bland folk som varken de eller deras förfäder kände, och jag ska förfölja dem med svärd tills jag har utplånat dem.” 17 Så säger härskarornas HERRE: ”Beakta och kalla på gråterskor, så att de kommer! Skicka efter duktiga kvinnor, så att de kommer! 18 Låt dem komma fort och stämma upp en klagosång över oss, så att våra ögon fylls av tårar och vatten strömmar från våra ögonlock. 19 En klagosång hörs från Sion: ’Allt är förött, vi står här med skam! Vi måste lämna vårt land för de har raserat våra hem.’ ” 20 Hör HERRENS ord, ni kvinnor, lyssna till orden ur hans mun! Lär era döttrar en klagovisa, lär varandra en sorgesång. 21 Döden har stigit in genom våra fönster, trätt in i våra fästningar, för att rycka bort barnen från gatorna och de unga från torgen. 22 Säg: ”Så säger HERREN:* ’Döda människokroppar ligger som gödsel på fälten, som kärvar efter en som skördar, och ingen vill samla upp dem.’ ” 23 Så säger HERREN: ”Den vise ska inte skryta över sin vishet och inte heller den starke över sin styrka eller den rike över sin rikedom. 24 Nej, den som vill skryta ska skryta över att han har insikt och känner mig, att jag är HERREN, som verkar i nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Däri har jag min glädje, säger HERREN. 25 En tid kommer, säger HERREN, när jag ska straffa alla dem som är omskurna bara till kroppen: 26 Egypten, Edom, ammoniterna, Moab och ökenfolk som har håret klippt vid tinningarna. För de andra folken är oomskurna, och alla israeliter har oomskurna hjärtan.”