2.Mose 12,1 | English Standard Version

The Passover

1 The Lord said to Moses and Aaron in the land of Egypt, 2 “This month shall be for you the beginning of months. It shall be the first month of the year for you. 3 Tell all the congregation of Israel that on the tenth day of this month every man shall take a lamb according to their fathers’ houses, a lamb for a household. 4 And if the household is too small for a lamb, then he and his nearest neighbor shall take according to the number of persons; according to what each can eat you shall make your count for the lamb. 5 Your lamb shall be without blemish, a male a year old. You may take it from the sheep or from the goats, 6 and you shall keep it until the fourteenth day of this month, when the whole assembly of the congregation of Israel shall kill their lambs at twilight.* 7 “Then they shall take some of the blood and put it on the two doorposts and the lintel of the houses in which they eat it. 8 They shall eat the flesh that night, roasted on the fire; with unleavened bread and bitter herbs they shall eat it. 9 Do not eat any of it raw or boiled in water, but roasted, its head with its legs and its inner parts. 10 And you shall let none of it remain until the morning; anything that remains until the morning you shall burn. 11 In this manner you shall eat it: with your belt fastened, your sandals on your feet, and your staff in your hand. And you shall eat it in haste. It is the Lord’s Passover. 12 For I will pass through the land of Egypt that night, and I will strike all the firstborn in the land of Egypt, both man and beast; and on all the gods of Egypt I will execute judgments: I am the Lord. 13 The blood shall be a sign for you, on the houses where you are. And when I see the blood, I will pass over you, and no plague will befall you to destroy you, when I strike the land of Egypt. 14 “This day shall be for you a memorial day, and you shall keep it as a feast to the Lord; throughout your generations, as a statute forever, you shall keep it as a feast. 15 Seven days you shall eat unleavened bread. On the first day you shall remove leaven out of your houses, for if anyone eats what is leavened, from the first day until the seventh day, that person shall be cut off from Israel. 16 On the first day you shall hold a holy assembly, and on the seventh day a holy assembly. No work shall be done on those days. But what everyone needs to eat, that alone may be prepared by you. 17 And you shall observe the Feast of Unleavened Bread, for on this very day I brought your hosts out of the land of Egypt. Therefore you shall observe this day, throughout your generations, as a statute forever. 18 In the first month, from the fourteenth day of the month at evening, you shall eat unleavened bread until the twenty-first day of the month at evening. 19 For seven days no leaven is to be found in your houses. If anyone eats what is leavened, that person will be cut off from the congregation of Israel, whether he is a sojourner or a native of the land. 20 You shall eat nothing leavened; in all your dwelling places you shall eat unleavened bread.” 21 Then Moses called all the elders of Israel and said to them, “Go and select lambs for yourselves according to your clans, and kill the Passover lamb. 22 Take a bunch of hyssop and dip it in the blood that is in the basin, and touch the lintel and the two doorposts with the blood that is in the basin. None of you shall go out of the door of his house until the morning. 23 For the Lord will pass through to strike the Egyptians, and when he sees the blood on the lintel and on the two doorposts, the Lord will pass over the door and will not allow the destroyer to enter your houses to strike you. 24 You shall observe this rite as a statute for you and for your sons forever. 25 And when you come to the land that the Lord will give you, as he has promised, you shall keep this service. 26 And when your children say to you, ‘What do you mean by this service?’ 27 you shall say, ‘It is the sacrifice of the Lord’s Passover, for he passed over the houses of the people of Israel in Egypt, when he struck the Egyptians but spared our houses.’” And the people bowed their heads and worshiped. 28 Then the people of Israel went and did so; as the Lord had commanded Moses and Aaron, so they did.

The Tenth Plague: Death of the Firstborn

29 At midnight the Lord struck down all the firstborn in the land of Egypt, from the firstborn of Pharaoh who sat on his throne to the firstborn of the captive who was in the dungeon, and all the firstborn of the livestock. 30 And Pharaoh rose up in the night, he and all his servants and all the Egyptians. And there was a great cry in Egypt, for there was not a house where someone was not dead. 31 Then he summoned Moses and Aaron by night and said, “Up, go out from among my people, both you and the people of Israel; and go, serve the Lord, as you have said. 32 Take your flocks and your herds, as you have said, and be gone, and bless me also!”

The Exodus

33 The Egyptians were urgent with the people to send them out of the land in haste. For they said, “We shall all be dead.” 34 So the people took their dough before it was leavened, their kneading bowls being bound up in their cloaks on their shoulders. 35 The people of Israel had also done as Moses told them, for they had asked the Egyptians for silver and gold jewelry and for clothing. 36 And the Lord had given the people favor in the sight of the Egyptians, so that they let them have what they asked. Thus they plundered the Egyptians. 37 And the people of Israel journeyed from Rameses to Succoth, about six hundred thousand men on foot, besides women and children. 38 A mixed multitude also went up with them, and very much livestock, both flocks and herds. 39 And they baked unleavened cakes of the dough that they had brought out of Egypt, for it was not leavened, because they were thrust out of Egypt and could not wait, nor had they prepared any provisions for themselves. 40 The time that the people of Israel lived in Egypt was 430 years. 41 At the end of 430 years, on that very day, all the hosts of the Lord went out from the land of Egypt. 42 It was a night of watching by the Lord, to bring them out of the land of Egypt; so this same night is a night of watching kept to the Lord by all the people of Israel throughout their generations.

Institution of the Passover

43 And the Lord said to Moses and Aaron, “This is the statute of the Passover: no foreigner shall eat of it, 44 but every slave* that is bought for money may eat of it after you have circumcised him. 45 No foreigner or hired worker may eat of it. 46 It shall be eaten in one house; you shall not take any of the flesh outside the house, and you shall not break any of its bones. 47 All the congregation of Israel shall keep it. 48 If a stranger shall sojourn with you and would keep the Passover to the Lord, let all his males be circumcised. Then he may come near and keep it; he shall be as a native of the land. But no uncircumcised person shall eat of it. 49 There shall be one law for the native and for the stranger who sojourns among you.” 50 All the people of Israel did just as the Lord commanded Moses and Aaron. 51 And on that very day the Lord brought the people of Israel out of the land of Egypt by their hosts.

Nya Levande Bibeln

Påsken

1 Herren sa till Mose och Aron: 2 Från och med nu ska den här månaden vara den första och mest betydelsefulla månaden i den judiska kalendern. 3 Berätta för hela folket att varje familj ska skaffa ett lamm till den tionde dagen i denna månad. Om familjen är liten, kan den dela lammet med en annan familj i grannskapet. Det beror på familjens storlek om det ska delas eller inte. 5 Detta djur ska vara årsgammalt, av hankön, antingen ett får eller en get, och det ska vara felfritt. 6 På kvällen den fjortonde dagen i månaden ska alla dessa lamm slaktas, 7 och deras blod ska man stryka på dörrposterna i varje hus och på träet över dörren. Man ska använda blodet av det lamm som man äter i det huset. 8 Man ska äta lammet just den kvällen. Det ska vara stekt, och man ska äta det med bröd som är bakat utan jäst, och med bittra örter. 9 Köttet får inte ätas rått eller kokt, utan det ska vara stekt, både med huvud, fötter och inälvor. 10 Ät ingenting av det följande dag. Om inte allt blir uppätet den kvällen, ska det som är kvar brännas. 11 Ät det med reskläderna på, och var beredda på en lång resa. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta ska kallas Herrens påsk. 12 Jag ska nämligen gå genom Egypten i kväll och döda den äldste sonen i varje hus, och även det förstfödda av hankön bland alla djur i hela landet. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren. 13 Blodet som ni har strukit på dörrposterna ska vara beviset för att ni lyder mig, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och jag ska inte döda era förstfödda barn när jag på det här sättet slår Egypten. 14 Ni ska fira denna högtid varje år. Detta är en ständig lag som ska påminna er om vad som hände den här natten. 15 Firandet ska pågå i sju dagar, och under hela tiden ska ni äta bröd bakat utan jäst. Redan den första dagen ska ni rensa bort all jäst ur era hus. Den som bryter mot den regeln under dessa sju dagar ska skiljas från Israel. 16 På första dagen och sista dagen i högtiden ska en speciell högtidsgudstjänst firas, och inget arbete får utföras under de dagarna, med undantag för matlagning. 17 Denna årliga fest, "det osyrade brödets högtid", ska hjälpa er att komma ihåg den här dagen som den dag när jag förde er ut ur Egypten. Det är alltså en lag att ni varje år ska fira denna högtid, generation efter generation. 18 Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas. 19 Under dessa sju dagar får det inte finnas några spår av jäst i era hem. Den som under den tiden äter någonting med jäst i ska skiljas från Israel. Denna regel gäller lika såväl för utlänningar som för infödda. 20 Jag upprepar igen att ni under de dagarna inte får äta någonting som är bakat med jäst. Servera bara bröd som inte är jäst." 21 Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: "Gå nu och skaffa er lamm bland era hjordar, ett lamm för en eller flera familjer, beroende på antalet medlemmar i familjen. Slakta sedan lammet, så att Gud går förbi er och inte förgör er. 22 Låt lammets blod rinna ner i ett kärl. Ta sedan en knippa kvistar från isopbusken och doppa den i blodet och stryk med den på överstycket till dörren och utmed de båda dörrposterna, så att det blir blod på dem. Sedan får ingen av er gå ut den kvällen. 23 Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde. 24 Kom ihåg att detta är en lag som ständigt ska gälla för er och era efterkommande. 25 Och när ni kommer in i landet som Herren ska ge er, precis som han har lovat, och ni då firar påsk och 26 era barn frågar: 'Varför firar vi den här högtiden?' 27 så ska ni svara: 'Vi firar den därför att Herren gick förbi Israels barns hus när han dödade egyptierna. Han gick förbi husen utan att gå in och döda någon.' " Och allt folket böjde sina huvuden och tillbad Herren.

Alla förstfödda i Egypten dör

28 Israels folk gjorde som Mose och Aron hade befallt. 29 Och vid midnatt dödade Herren de förstfödda sönerna i landet, från Faraos äldste son till den äldste sonen till fången som satt i fängelse. På samma sätt dödade han det förstfödda bland boskapen. 30 Mitt i natten vaknade Farao, hans tjänare och allt folket i Egypten, och man klagade och grät i hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död. 31 Farao kallade till sig Mose och Aron den natten och sa: "Lämna oss nu. Gå härifrån allesammans för att offra till Herren, som ni begärde. 32 Ta med er alla djur som ni har önskat att göra, och ge er iväg. Bed om välsignelse för mig också." 33 Egyptierna var nu mycket ivriga att få iväg dem så snart som möjligt. "Annars är vi snart döda allesammans", sa de. 34 Israeliterna tog med sig deg, som man inte blandat jäst i, och lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på sina axlar. 35 Och Israels folk gjorde som Mose sagt till dem. De bad egyptierna om smycken av silver och guld och även om kläder. 36 Och Herren lät det ske så att egyptierna tyckte om Israels barn, och därför gav de dem allt de ville ha. De fick med sig ett rikligt byte.

Flykten från Egypten

37 Den natten lämnade Israels barn Raamses och gick till Suckot. Det var omkring 600.000 män, förutom alla kvinnor och barn, som gick till fots. 38 Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar. 39 När de stannade för att äta, bakade de bröd av den ojästa degen, som de hade med sig. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte haft tid att låta degen jäsa för att baka bröd att ta med sig. 40 Jakobs söner och deras ättlingar hade bott i Egypten i 430 år, och det var på den sista dagen av det 430:e året som allt Herrens folk lämnade landet. 42 Herren hade valt just denna natt för att föra sitt folk ut ur landet. Varje år vakar man den natten och firar minnet av att Herren befriade sitt folk.

Regler för påskfirandet

43 Herren sa till Mose och Aron: "Så här ska ni fira påsk: Ingen utlänning får äta av lammet, 44 men varje slav som köpts ska äta det, om han har blivit omskuren. 45 Anställda tjänare och utlänningar på besök ska inte äta det. 46 Alla ni, som äter av samma lamm, ska göra det i ett och samma hus, utan att föra något ut ur huset, och ni ska inte krossa något av dess ben. 47 Hela Israel ska fira denna högtid. 48 Om det finns utlänningar, som bor tillsammans med er och vill vara med i högtiden, måste de först omskäras. Sedan kan de komma och fira högtiden med er. De är då som om de hade blivit födda bland er, men ingen oomskuren får äta av lammet. 49 Lagen gäller lika både för infödda och för utlänningar som bor bland er." 50 Israels folk följde alla de instruktioner Herren hade gett till Mose och Aron. 51 Den dagen ledde Herren Israels folk ut ur Egypten, och i skaror vällde de över gränsen.

2.Mose 12,1 | English Standard Version Nya Levande Bibeln