Jesaja 2 | Neue evangelistische Übersetzung nuBibeln

✕

Anmelden
... und alle Funktionen nutzen!
Jesaja 2 | Neue evangelistische Übersetzung

Das Friedensreich

1 Diese Botschaft wurde Jesaja Ben-Amoz über Juda und Jerusalem offenbart. 2 Am Ende der von Gott bestimmten Zeit wird folgendes geschehen: Festgegründet an der Spitze der Berge / steht der Berg mit dem Haus Jahwes, / erhaben über alle Hügel, / und alle Völker strömen ihm zu. 3 Die Menschen sagen überall: / „Kommt, wir ziehen zum Berg Jahwes hinauf, / zum Haus, das dem Gott Jakobs* gehört. / Er soll uns lehren, was recht ist; / was er sagt, das wollen wir tun. / Denn von Zion geht die Weisung aus, / von Jerusalem das Wort Jahwes.“ 4 Er spricht Recht im Streit der Völker; / er weist viele Nationen zurecht. / Dann schmieden sie die Schwerter zu Pflugscharen um, / die Speere zu Messern für Winzer. / Kein Volk greift mehr das andere an, / und niemand lernt mehr für den Krieg. 5 Auf, ihr Nachkommen Jakobs, / lasst uns leben im Licht von Jahwe.

Der Tag Jahwes

6 Ja, du hast verstoßen die Nachkommen Jakobs, dein Volk, / denn ihr Land ist mit östlichen Bräuchen* gefüllt. / Wie die Philister deuten sie Zeichen, / zaubern mit Fremden / und klatschen in die Hand. 7 Ihr Land ist voll von Silber und Gold, / sie haben Schätze ohne Ende. / Ihr Land ist voll von Pferden, / endlos der Streitwagen Reihe. 8 Und ihr Land ist voll von Götzen. / Sie beten ihre Bildwerke an, / die doch von Menschenhänden gemacht sind. 9 Ja, da bückt sich der Mensch, / da erniedrigt sich der Mann. / „Vergib ihnen das nicht!“ 10 Verkriech dich zwischen Felsen, / versteck dich in der Erde / vor dem Schrecken Jahwes, / vor der Pracht seiner Majestät! 11 Da werden stolze Augen gesenkt / und hochmütige Männer geduckt. / Jahwe allein ist groß an jenem Tag. 12 Denn Jahwe, der allmächtige Gott, hat einen Tag bestimmt, / an dem er alles erniedrigen wird, / alles, was groß, stolz und überheblich ist, 13 alle Zedern auf dem Libanon, / wie stolz und hoch sie auch sind, / und alle Eichen auf dem Baschan,* 14 alle hohen Berge und alle stattlichen Hügel, 15 jeden hohen Turm und jede steile Mauer, 16 alle Hochseeschiffe* und jedes prunkende Boot. 17 Dann wird der Stolz der Menschen gebeugt, / die hochmütigen Männer geduckt. / Jahwe allein ist groß an jenem Tag, 18 und mit den Götzen ist alles vorbei. 19 Dann wird man sich in Felshöhlen verkriechen vor dem Schrecken Jahwes / und in Erdlöchern verstecken vor der Pracht seiner Majestät, / wenn er aufsteht und die Erde in Schrecken versetzt. 20 An jenem Tag werfen sie ihre Götzen weg, / die sie sich zur Anbetung machten. / Wo Ratten und Fledermäuse hausen, / liegen dann ihre Nichtse aus Silber und Gold. 21 Und sie verkriechen sich im Fels, / in Höhlen und Spalten, / vor dem Schrecken Jahwes, / vor der Pracht seiner Majestät, / wenn er aufsteht und die Erde in Schrecken versetzt. 22 Zählt nicht auf Menschen, / sie sind nur ein Hauch. / Ein Mensch, was bedeutet er schon?
nuBibeln

Herrens berg

1 Detta är vad som uppenbarades för Jesaja, Amos son, angående Juda och Jerusalem: 2 I de yttersta dagarna ska berget med HERRENS hus stå fast grundat, högst av bergen, överst bland kullarna. Alla folk ska strömma dit, 3 många folk ska komma och säga: ”Kom, låt oss gå upp på HERRENS berg, till Jakobs Guds hus! Han ska lära oss sina vägar, och vi ska vandra på hans stigar.” Från Sion ska nämligen lagen gå ut, och HERRENS ord från Jerusalem. 4 Han ska döma mellan nationerna, skipa rätt åt många folk. De ska smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. En nation ska inte mer lyfta svärd mot en annan och inte mer träna sig för krig. 5 Kom, Jakobs släkt, och låt oss vandra i HERRENS ljus!

Herrens dag

6 Du har förskjutit ditt folk, Jakobs släkt, därför att det var fullt av österns vidskepelse, spåmän som filistéerna, och de gör handslag med hedningar.* 7 Landet är fullt av silver och guld, av tallösa skatter, och det är fullt av hästar och tallösa vagnar. 8 Landet är fullt av avgudar, och folket tillber människohänders verk, det som deras fingrar har gjort. 9 Därför tvingas människan att böja sig och mänskligheten förödmjukas. Förlåt dem inte! 10 Fly in i klippan, göm dig i stoftet, av fruktan för HERREN och hans höga majestät. 11 De högmodigas blick ska förödmjukas, människans stolthet knäckas. HERREN och endast han ska vara upphöjd den dagen. 12 Härskarornas HERRE har bestämt en dag då han ska ta itu med allt stolt och högfärdigt, med all uppblåst stolthet, och det ska förödmjukas, 13 liksom alla Libanons cedrar, de höga och upphöjda, och alla Bashans ekar, 14 alla höga berg och alla höga kullar, 15 alla höga torn och befästa murar, 16 alla Tarshish-skepp och alla ståtliga fartyg. 17 Människors högmod ska brytas ner och deras stolthet knäckas. HERREN ensam ska vara upphöjd den dagen 18 och avgudarna ska försvinna. 19 Man ska fly in i klippgrottor och jordhålor av fruktan för HERREN och hans praktfulla höghet, när han reser sig för att skaka jorden. 20 Den dagen ska människorna kasta ut åt mullvadar och fladdermöss sina avgudar av silver och guld, som de gjort åt sig och tillbett. 21 De ska fly in i klippskrevor och bergsklyftor av fruktan för HERREN och hans praktfulla höghet, när han reser sig för att skaka jorden. 22 Sätt inget hopp till en människa som inte är mer än sin andedräkt! Vad är hon att räkna med?