Richter 20 | New International Version

The Israelites punish the Benjaminites

1 Then all Israel from Dan to Beersheba and from the land of Gilead came together as one and assembled before the Lord in Mizpah. 2 The leaders of all the people of the tribes of Israel took their places in the assembly of God’s people, four hundred thousand men armed with swords. 3 (The Benjaminites heard that the Israelites had gone up to Mizpah.) Then the Israelites said, ‘Tell us how this awful thing happened.’ 4 So the Levite, the husband of the murdered woman, said, ‘I and my concubine came to Gibeah in Benjamin to spend the night. 5 During the night the men of Gibeah came after me and surrounded the house, intending to kill me. They raped my concubine, and she died. 6 I took my concubine, cut her into pieces and sent one piece to each region of Israel’s inheritance, because they committed this lewd and outrageous act in Israel. 7 Now, all you Israelites, speak up and tell me what you have decided to do.’ 8 All the men rose up together as one, saying, ‘None of us will go home. No, not one of us will return to his house. 9 But now this is what we’ll do to Gibeah: we’ll go up against it in the order decided by casting lots. 10 We’ll take ten men out of every hundred from all the tribes of Israel, and a hundred from a thousand, and a thousand from ten thousand, to get provisions for the army. Then, when the army arrives at Gibeah* in Benjamin, it can give them what they deserve for this outrageous act done in Israel.’ 11 So all the Israelites got together and united as one against the city. 12 The tribes of Israel sent messengers throughout the tribe of Benjamin, saying, ‘What about this awful crime that was committed among you? 13 Now turn those wicked men of Gibeah over to us so that we may put them to death and purge the evil from Israel.’ But the Benjaminites would not listen to their fellow Israelites. 14 From their towns they came together at Gibeah to fight against the Israelites. 15 At once the Benjaminites mobilised twenty-six thousand swordsmen from their towns, in addition to seven hundred able young men from those living in Gibeah. 16 Among all these soldiers there were seven hundred select troops who were left-handed, each of whom could sling a stone at a hair and not miss. 17 Israel, apart from Benjamin, mustered four hundred thousand swordsmen, all of them fit for battle. 18 The Israelites went up to Bethel* and enquired of God. They said, ‘Who of us is to go up first to fight against the Benjaminites?’ The Lord replied, ‘Judah shall go first.’ 19 The next morning the Israelites got up and pitched camp near Gibeah. 20 The Israelites went out to fight the Benjaminites and took up battle positions against them at Gibeah. 21 The Benjaminites came out of Gibeah and cut down twenty-two thousand Israelites on the battlefield that day. 22 But the Israelites encouraged one another and again took up their positions where they had stationed themselves the first day. 23 The Israelites went up and wept before the Lord until evening, and they enquired of the Lord. They said, ‘Shall we go up again to fight against the Benjaminites, our fellow Israelites?’ The Lord answered, ‘Go up against them.’ 24 Then the Israelites drew near to Benjamin the second day. 25 This time, when the Benjaminites came out from Gibeah to oppose them, they cut down another eighteen thousand Israelites, all of them armed with swords. 26 Then all the Israelites, the whole army, went up to Bethel, and there they sat weeping before the Lord. They fasted that day until evening and presented burnt offerings and fellowship offerings to the Lord. 27 And the Israelites enquired of the Lord. (In those days the ark of the covenant of God was there, 28 with Phinehas son of Eleazar, the son of Aaron, ministering before it.) They asked, ‘Shall we go up again to fight against the Benjaminites, our fellow Israelites, or not?’ The Lord responded, ‘Go, for tomorrow I will give them into your hands.’ 29 Then Israel set an ambush around Gibeah. 30 They went up against the Benjaminites on the third day and took up positions against Gibeah as they had done before. 31 The Benjaminites came out to meet them and were drawn away from the city. They began to inflict casualties on the Israelites as before, so that about thirty men fell in the open field and on the roads – the one leading to Bethel and the other to Gibeah. 32 While the Benjaminites were saying, ‘We are defeating them as before,’ the Israelites were saying, ‘Let’s retreat and draw them away from the city to the roads.’ 33 All the men of Israel moved from their places and took up positions at Baal Tamar, and the Israelite ambush charged out of its place on the west* of Gibeah.* 34 Then ten thousand of Israel’s able young men made a frontal attack on Gibeah. The fighting was so heavy that the Benjaminites did not realise how near disaster was. 35 The Lord defeated Benjamin before Israel, and on that day the Israelites struck down 25,100 Benjaminites, all armed with swords. 36 Then the Benjaminites saw that they were beaten. Now the men of Israel had given way before Benjamin, because they relied on the ambush they had set near Gibeah. 37 Those who had been in ambush made a sudden dash into Gibeah, spread out and put the whole city to the sword. 38 The Israelites had arranged with the ambush that they should send up a great cloud of smoke from the city, 39 and then the Israelites would counterattack. The Benjaminites had begun to inflict casualties on the Israelites (about thirty), and they said, ‘We are defeating them as in the first battle.’ 40 But when the column of smoke began to rise from the city, the Benjaminites turned and saw the whole city going up in smoke. 41 Then the Israelites counterattacked, and the Benjaminites were terrified, because they realised that disaster had come on them. 42 So they fled before the Israelites in the direction of the wilderness, but they could not escape the battle. And the Israelites who came out of the towns cut them down there. 43 They surrounded the Benjaminites, chased them and easily* overran them in the vicinity of Gibeah on the east. 44 Eighteen thousand Benjaminites fell, all of them valiant fighters. 45 As they turned and fled towards the wilderness to the rock of Rimmon, the Israelites cut down five thousand men along the roads. They kept pressing after the Benjaminites as far as Gidom and struck down two thousand more. 46 On that day twenty-five thousand Benjaminite swordsmen fell, all of them valiant fighters. 47 But six hundred of them turned and fled into the wilderness to the rock of Rimmon, where they stayed for four months. 48 The men of Israel went back to Benjamin and put all the towns to the sword, including the animals and everything else they found. All the towns they came across they set on fire.

Nya Levande Bibeln

Israel anfaller Benjamins stam

1 Israel sände då sina ledare och 400.000 beväpnade män till Mispa, där de trädde fram inför Herren. De kom så långt ifrån som Dan och Beer-Seba och alla platser däremellan, och även från Gilead på andra sidan Jordan. 3 Ryktet om mobiliseringen av de israelitiska trupperna nådde snart Benjamin. De ledande männen i Israel skickade då efter den mördade kvinnans man och bad honom berätta vad som hade hänt. 4 "Det var sent när vi kom fram till Gibea, en by i Benjamin", började han. 5 "Samma kväll kom män från staden och omringade huset. Mig tänkte de döda, och min bihustru våldtog de tills hon dog. 6 Då styckade jag hennes döda kropp i tolv delar, som jag sände ut över hela landet, för dessa män hade begått ett fruktansvärt brott. 7 Nu vill jag höra er dom." 8 De svarade alla som en man: "Ingen av oss tänker vända om hem, förrän vi har straffat Gibea. En tiondel av armén ska genom lottdragning väljas ut med uppgift att förse oss med proviant. Resten ska förinta Gibea som straff för deras hemska brott." 11 Hela nationen förenades alltså inför uppgiften. 12 Man skickade budbärare till Benjamins stam och ställde krav: "Ni är skyldiga till ett oerhört brott! 13 Utlämna dessa onda män från er stad Gibea, så att vi kan avrätta dem och rena Israel från all ondska." Men folket i Benjamin ville inte höra på sina bröder. 14 I stället lyckades man samla 26.000 man till Gibea för att förena sig med de sju hundra som redan fanns där och försvara sig. 16 Bland dessa fanns det 700 vänsterhänta, som var mycket skickliga i att träffa med sina slungstenar. 17 Det övriga Israel, utom Benjamins stam, mönstrade 400.000 man. 18 Före striden drog de israelitiska trupperna upp till Betel för att rådfråga Herren. "Vilken stam ska anföra oss i striden mot Benjamins folk?" frågade de."Juda ska gå först", svarade Herren. 19 Tidigt nästa morgon tågade hela armén mot Gibea för att anfalla Benjamins män. 21 Men männen som försvarade staden rusade ut och dödade under den dagen 22.000 israeliter. 22 Då grät den israelitiska hären inför Herren ända till skymningen, och de frågade honom snyftande: "Ska vi fortsätta att strida mot vår bror Benjamin?""Ja!" svarade Herren. Då fick den israelitiska armén nytt mod och drog följande dag ut till strid på samma plats som tidigare, 25 och den dagen förlorade de ytterligare 18.000 man, allesammans beväpnade med svärd. 26 Då drog hela armén upp till Betel och grät inför Herren och fastade till kvällen och offrade brännoffer och tackoffer. 27 Guds ark fanns där på den tiden, och Pinehas, Eleasars son och Arons sonson, var präst. Israels män frågade Herren: "Ska vi gå ut igen och strida mot vår bror Benjamin?" Herren svarade: "Ja gör det. Jag ska se till att ni besegrar honom." 29 Då lade sig Israels soldater i bakhåll runt Gibea 30 och gick sedan än en gång ut och gjorde sig i ordning för strid. 31 När Benjamins trupper kom ut ur staden för att gå till anfall, drog sig Israels armé tillbaka, och Benjamins män lurades bort från staden när de förföljde Israel. Då började Benjamin precis som tidigare att angripa fiender utmed vägen mellan Betel och Gibea, och lyckades döda ett trettiotal av dem. 32 Då ropade man i Benjamins armé: "Vi besegrar dem igen! " Men de israelitiska soldaterna hade i förväg gjort upp att de skulle försöka få bort Benjamins armé från staden, 33 och när sedan Israels armé hade hunnit till Baal-Tamar vände den tillbaka och gick till anfall, och de 10.000 män som fanns i bakhåll rusade fram och gick 34 också till anfall, utan att Benjamin förstod hur stor faran för nederlag i själva verket var. 35 Herren hjälpte Israel att besegra Benjamin, och Israels armé dödade 25.100 man i Benjamin den dagen, nästan hela deras armé. Israels män drog sig alltså tillbaka från Benjamin för att ge dem som låg i bakhåll större möjlighet att manövrera. När benjaminiterna hade dödat omkring trettio stycken av Israels män var de övertygade om att de skulle vinna en lika stor seger som tidigare. Men den styrka som låg i bakhåll rusade in i staden, dödade alla som fanns där och tände eld på staden, och det stora rökmoln som steg mot himlen var signalen för Israel att gå till anfall mot Benjamin. 40 Dessa vände sig om och upptäckte att staden stod i lågor och insåg hur allvarligt läget var. 42 De flydde ut i öknen, men Israels armé förföljde dem, och männen som legat i bakhåll kom ut och fortsatte det blodbad som redan hade börjat. 43 De omringade Benjamins armé öster om Gibea och dödade flertalet av dem där. 44 I Benjamins armé dog 18.000 i striden. 45 Resten flydde ut i öknen bort mot Rimmons klippa, men 5.000 dödades utmed vägen och 2.000 närmare Gideom. 46 Benjamins stam förlorade den dagen 25.000 tappra män. De 600 som fanns kvar flydde alltså till Rimmons klippa, där de stannade i fyra månader. 48 Men Israels armé återvände och dödade allt och alla som tillhörde Benjamin och brände ner varje stad och by i hela området.

Richter 20 | New International Version Nya Levande Bibeln

The Israelites punish the Benjaminites

Israel anfaller Benjamins stam