1.Samuel 28 | New International Reader’s Version
1While David was living in Ziklag, the Philistines gathered their army together. They planned to fight against Israel. Achish said to David, ‘Here is what you must understand. You and your men must march out with me and my army.’2David said, ‘I understand. You will see for yourself what I can do.’ Achish replied, ‘All right. I’ll make you my own personal guard for life.’
Saul and the woman at Endor
3Samuel had died. The whole nation of Israel was filled with sorrow because he was dead. They had buried him in his own town of Ramah. Saul had thrown out of the land people who get messages from those who have died. He had also thrown out people who talk to the spirits of the dead.4The Philistines gathered together and set up camp at Shunem. At the same time, Saul gathered together all the Israelites. They set up camp at Gilboa.5When Saul saw the Philistine army, he was afraid. Terror filled his heart.6He asked the LORD for advice. But the LORD didn’t answer him through dreams or prophets. He didn’t answer him when Saul had the priest cast lots by using the Urim.7Saul spoke to his attendants. He said, ‘Find me a woman who gets messages from those who have died. Then I can go and ask her some questions.’ ‘There’s a woman like that in Endor,’ they said.8Saul put on different clothes so people wouldn’t know who he was. At night he and two of his men went to see the woman. ‘I want you to talk to a spirit for me,’ he said. ‘Bring up the spirit of the dead person I choose.’9But the woman said to him, ‘By now you must know what Saul has done. He has removed everyone who gets messages from those who have died. He has also removed everyone who talks to the spirits of the dead. He has thrown all of them out of the land. Why are you trying to trap me? Why do you want to have me put to death?’10Saul made a promise in the name of the LORD. He said to the woman, ‘You can be sure that the LORD lives. And you can be just as sure that you won’t be punished for helping me.’11Then the woman asked, ‘Whose spirit should I bring up for you?’ ‘Bring Samuel up,’ he said.12When the woman saw Samuel, she let out a loud scream. She said to Saul, ‘Why have you tricked me? You are King Saul!’13He said to her, ‘Don’t be afraid. Tell me what you see.’ The woman said, ‘I see a ghostly figure. He’s coming up out of the earth.’14‘What does he look like?’ Saul asked. ‘An old man wearing a robe is coming up,’ she said. Then Saul knew it was Samuel. He bowed down. He lay down flat with his face towards the ground.15Samuel said to Saul, ‘Why have you troubled me by bringing me up from the dead?’ ‘I’m having big problems,’ Saul said. ‘The Philistines are fighting against me. God has left me. He doesn’t answer me anymore. He doesn’t speak to me through prophets or dreams. So I’ve called on you to tell me what to do.’16Samuel said, ‘The LORD has left you. He has become your enemy. So why are you asking me what you should do?17The LORD has spoken through me and has done what he said he would do. The LORD has torn the kingdom out of your hands. He has given it to one of your neighbours. He has given it to David.18You didn’t obey the LORD. You didn’t show his great anger against the Amalekites by destroying them. So he’s punishing you today.19He will hand both Israel and you over to the Philistines. Tomorrow you and your sons will be down here with me. The LORD will also hand Israel’s army over to the Philistines.’20Immediately Saul fell flat on the ground. What Samuel had said filled Saul with fear. His strength was gone. He hadn’t eaten anything all that day and all that night.21The woman went over to Saul because she saw that he was very upset. She said, ‘Look, I’ve obeyed you. I put my own life in danger by doing what you told me to do.22So please listen to me. Let me give you some food. Eat it. Then you will have the strength to go on your way.’23But he refused. He said, ‘I don’t want anything to eat.’ Then his men joined the woman in begging him to eat. Finally, he paid attention to them. He got up from the ground and sat on a couch.24The woman had a fat calf at her house. She killed it at once. She got some flour. She mixed it and baked some bread that didn’t have any yeast in it.25Then she set the food in front of Saul and his men. They ate it. That same night they got up and left.
Nya Levande Bibeln
Saul ber en häxa om hjälp
1Vid den tiden samlade filisteerna sin armé för ännu ett krig mot Israel."Jag hoppas du förstår att du och dina män måste hjälpa oss i striden", sa kung Akis till David.2"Gärna", sa David. "Ni ska nog få se vad vi duger till.""Bra, då får ni bli min personliga livvakt och ansvara för mitt liv", svarade Akis.3Under tiden hade Samuel dött, och hela Israel hade sörjt honom. Han begravdes i sin hemstad Rama. Kung Saul hade samtidigt drivit bort alla medier och trollkarlar ur Israel.4Filisteerna slog nu upp sitt läger vid Sunem, och Saul och Israels arméer var vid Gilboa.5När Saul såg filisteernas mäktiga armé blev han fruktansvärt rädd och frågade Herren om råd. Men Herren vägrade att svara honom. Varken genom drömmar eller urim eller genom profeterna fick han något besked.7Saul bad då sina rådgivare att försöka leta reda på ett medium, som han kunde fråga till råds. När han fick veta att det fanns en sådan kvinna i En-Dor förklädde Saul sig genom att ta på sig vanliga enkla kläder i stället för att klä sig i sin kungliga mantel. På natten gick han så tillsammans med två av sina män till kvinnans hem."Jag måste få tala med en död mans ande", bad han. "Kan du hjälpa mig?"9"Försöker du döda mig?" frågade kvinnan. "Du vet väl att Saul har gjort sig av med alla medier och spåkvinnor. Du spionerar på mig."10Men Saul svor en högtidlig ed, att han inte skulle förråda henne.11Slutligen sa kvinnan: "Nå, vem är det du vill jag ska mana fram?""Profeten Samuel", svarade Saul.12När kvinnan såg Samuel, skrek hon: "Du har lurat mig, du är Saul!"13"Var inte rädd", sa kungen till henne. "Vad ser du?""Jag ser en ande som kommer upp ur jorden", sa hon.14"Hur ser han ut?""Det är en gammal man, klädd i mantel."Saul förstod att det var Samuel och bugade sig djupt inför honom.15"Varför har du stört mig genom att föra mig tillbaka?" frågade Samuel."Därför att jag är i stora svårigheter", svarade Saul. "Filisteerna strider mot oss, och Gud har lämnat mig och vill inte svara mig vare sig genom profeter eller drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att fråga dig vad jag ska göra."16Men Samuel svarade: "Varför frågar du mig nu, när Herren har lämnat dig och blivit din fiende?17Han har gjort precis vad han sa att han skulle göra. Han har tagit riket ifrån dig och gett det till en av dina män, till David.18Allt detta har kommit över dig därför att du inte lydde Herrens befallningar när han var vred på Amalek.19Dessutom kommer hela Israels armé att bli jagad på flykten och bli besegrad av filisteerna i morgon, och du och dina söner ska komma och vara här med mig."20Saul föll raklång till marken, förlamad av fruktan på grund av Samuels ord. Han var alldeles slut, för han hade inte ätit på hela dagen.21När kvinnan såg vilket tillstånd han var i, sa hon: "Herre, jag lydde din befallning med risk för mitt liv.22Lyssna nu till mig och ät lite mat, så att du får nya krafter och orkar återvända hem."23Saul vägrade, men männen som var med honom vädjade då också till honom. Till sist gav han med sig och reste sig upp och satte sig på sängen.24Kvinnan, som hade en gödkalv, skyndade sig ut för att slakta den. Sedan gjorde hon en deg och bakade osyrat bröd.25Hon betjänade kungen och hans män, och de åt innan de försvann i natten.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.