Psalm 10 | Menge Bibel

1 Warum, o HERR, stehst du so fern, verhüllst dir (das Auge) in Zeiten der Not? 2 Beim Hochmut der Gottlosen wird dem Bedrückten bange: möchten sie selbst sich fangen in den Anschlägen, die sie ersinnen! 3 Denn der Frevler rühmt sich jubelnd seiner frechen Gelüste, und der Wucherer gibt dem HERRN den Abschied, lästert ihn. 4 Der Frevler wähnt in seinem Stolz: »Gott fragt nicht danach!« »Es gibt keinen Gott!« – dahin geht all sein Denken. 5 Allezeit hat er ja Glück in seinem Tun, deine Strafgerichte bleiben himmelweit fern von ihm, alle seine Gegner – er bietet ihnen Hohn. 6 Er denkt im Herzen: »Nie komm’ ich zu Fall; nun und nimmer wird Unglück mich treffen!« 7 Sein Mund ist voll Fluchens, voll Täuschung und Gewalttat; unter seiner Zunge birgt sich Unheil und Frevel. 8 In (abgelegnen) Gehöften liegt er im Hinterhalt, ermordet den Schuldlosen insgeheim*, nach dem Hilflosen spähen seine Augen. 9 Er lauert im Versteck wie der Löwe in seinem Dickicht, er lauert, den Elenden zu haschen; er hascht den Elenden, indem er ihn in sein Netz zieht; 10 er duckt sich, kauert nieder, und die Hilflosen* fallen ihm in die Klauen. 11 Er denkt in seinem Herzen: »Gott hat’s vergessen, hat sein Antlitz verhüllt: er sieht es nimmer!« 12 Steh auf, o HERR, erhebe, o Gott, deinen Arm, vergiß die Elenden nicht! 13 Warum darf der Frevler Gott lästern*, darf denken in seinem Herzen: »Du fragst nicht danach«? 14 Du hast es wohl gesehn, denn auf Unheil und Herzeleid achtest du wohl, in deine Hand es zu nehmen; du bist’s, dem der Schwache es anheimstellt, der Waise bist du ein Helfer. 15 Zerschmettre den Arm des Frevlers und suche des Bösewichts gottloses Wesen heim, bis nichts mehr von ihm zu finden! 16 Der HERR ist König auf immer und ewig: verschwinden müssen die Heiden aus seinem Lande! 17 Das Verlangen der Elenden hörst du, o HERR; du stärkst ihren Mut, leihst ihnen dein Ohr, 18 um den Waisen und Bedrückten Recht zu schaffen: nicht soll ein Mensch, der zur Erde gehört, noch ferner schrecken*.

nuBibeln

Varför går det väl för syndaren?

1 HERRE, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig i tider av nöd? 2 I övermod jagar den gudlöse den svage. Låt dem fångas i sina egna intriger! 3 Den gudlöse skryter med sina egna begär, välsignar den girige och föraktar HERREN. 4 Den gudlöse sätter näsan i vädret. ”Gud ställer mig inte till svars. Det finns ju ingen Gud.” Sådana är alla hans tankar.* 5 Ändå lyckas han i allt vad han gör, han är högfärdig och skjuter ifrån sig dina lagar, han fnyser åt sina fiender. 6 Han tänker för sig själv: ”Inget kan rubba mig. Jag ska alltid vara lycklig och slippa bekymmer.” 7 Deras mun är full av förbannelse och lögn, under hans tunga finns ofärd och olycka. 8 Han lägger sig i bakhåll vid gårdarna och vill lönnmörda den oskyldige. Hans ögon följer den värnlöse. 9 Han ligger i bakhåll, gömd, som lejon, och väntar på att få kasta sig över den hjälplöse och dra in honom i sitt nät. 10 De värnlösa krossas, de kollapsar och faller av hans styrka.* 11 Han säger för sig själv: ”Gud har glömt det, han döljer sitt ansikte och ser det aldrig.” 12 HERRE, res dig! Gud, lyft din hand! Glöm inte de förtryckta! 13 Varför får den gudlöse förakta Gud och säga för sig själv: ”Han ställer mig inte till svars?” 14 HERRE, du ser ofärden och plågan. Du lägger märke till det, du tar det i din hand. Den värnlöse överlämnar sin sak åt dig, du hjälper den faderlöse.* 15 Krossa den gudlöses och ondes makt! Ställ honom till svars för sin ondska, så att den inte finns mer. 16 HERREN är kung, alltid och för evigt. De främmande folken försvinner från hans land. 17 HERRE, du hör de förtrycktas längtan, du ger dem nytt mod och lyssnar till dem. 18 Du ger de faderlösa och förtryckta rätt, så att ingen som är av jord längre kan skrämma dem.*

Psalm 10 | Menge Bibel nuBibeln

Varför går det väl för syndaren?