1.Korinther 11 | Menge Bibel nuBibeln

✕

Anmelden
... und alle Funktionen nutzen!
1.Korinther 11 | Menge Bibel
1 Nehmt mich zum Vorbild (4,16), gleichwie ich meinerseits dem Vorbild Christi nachfolge! 2 Ich erkenne es aber lobend bei euch an, daß »ihr in allen Beziehungen meiner eingedenk seid und an den Überlieferungen* festhaltet, wie ich sie euch mitgeteilt* habe.« 3 Ich möchte euch aber zu bedenken geben, daß das Haupt* jedes Mannes Christus ist, das Haupt der Frau aber ist der Mann, und das Haupt Christi ist Gott. 4 Jeder Mann, der beim Beten oder beim prophetischen Reden eine Kopfbedeckung trägt, entehrt dadurch sein Haupt*; 5 jede Frau dagegen, die mit unverhülltem Haupte betet oder prophetisch redet, entehrt dadurch ihr Haupt, denn sie steht damit auf völlig gleicher Stufe mit einer Geschorenen*. 6 Denn wenn eine Frau sich nicht verschleiert, so mag sie sich auch das Haar abschneiden lassen; ist es aber für eine Frau schimpflich, sich das Haar kurz zu schneiden oder es sich ganz abscheren zu lassen, so soll sie sich verschleiern! 7 Der Mann dagegen darf das Haupt nicht verhüllt haben, weil er Gottes Abbild und Abglanz ist; die Frau aber ist der Abglanz des Mannes. 8 Der Mann stammt ja doch nicht von der Frau, sondern die Frau vom Manne; 9 auch ist der Mann ja nicht um der Frau willen geschaffen, sondern die Frau um des Mannes willen. 10 Deshalb muß die Frau (ein Zeichen der) Herrschaft* auf dem Haupte tragen um der Engel willen. 11 Sonst steht jedoch weder die Frau gesondert vom Mann, noch der Mann gesondert von der Frau im Herrn da; 12 denn wie die Frau aus dem Manne entstanden ist, so wird wiederum der Mann durch die Frau geboren; alles aber ist von Gott ausgegangen*. 13 Urteilt für euch selbst: Ist es schicklich, daß eine Frau unverhüllt zu Gott betet? 14 Und lehrt euch nicht schon euer natürliches Gefühl, daß, wenn ein Mann langes Haar trägt, es eine Schmach für ihn ist, 15 während, wenn eine Frau langes Haar trägt, es eine Ehre für sie ist? Denn das lange Haar ist ihr als Schleier* gegeben. 16 Will aber jemand durchaus auf seiner abweichenden Meinung bestehen (so wisse er): Wir kennen eine solche Sitte nicht, und auch die Gemeinden Gottes überhaupt. 17 Die folgenden Anordnungen aber treffe ich, weil ich es nicht löblich finde, daß eure Zusammenkünfte euch nicht zum Segen, sondern zur Schädigung gereichen. 18 Zunächst nämlich höre ich, daß, wenn ihr in einer Gemeindeversammlung zusammenkommt, Spaltungen unter euch bestehen, und zum Teil glaube ich es wirklich; 19 es muß ja doch auch Parteiungen bei euch geben, damit die Bewährten* unter euch erkennbar werden! 20 Wenn ihr also an einem Ort zusammenkommt, so ist es nicht möglich, das Herrenmahl zu essen*; 21 denn jeder nimmt beim Essen seine eigene Mahlzeit vorweg, so daß der eine hungrig bleibt, während der andere trunken ist*. 22 Habt ihr denn keine Häuser, um dort zu essen und zu trinken? Oder verachtet ihr die Gemeinde Gottes und geht ihr darauf aus, die Unbemittelten zu beschämen? Was soll ich dazu sagen? Soll ich euch etwa loben? In diesem Punkte sicherlich nicht! 23 Denn ich habe es meinerseits vom Herrn her so überkommen*, wie ich es euch auch überliefert habe: Der Herr Jesus, in der Nacht, in der er verraten wurde, nahm er Brot, 24 sprach das Dankgebet, brach das Brot und sagte: »Dies ist mein Leib, (der) für euch (gebrochen oder: dahingegeben wird); dies tut zu meinem Gedächtnis!« 25 Ebenso (nahm er) auch den Kelch nach dem Mahl und sagte: »Dieser Kelch ist der neue Bund in meinem Blut*; dies tut, sooft ihr (ihn) trinkt, zu meinem Gedächtnis!« 26 Denn sooft ihr dieses Brot eßt und den Kelch trinkt, verkündigt ihr (damit) den Tod des Herrn, bis er (wieder-) kommt. 27 Wer daher in unwürdiger Weise das Brot ißt oder den Kelch des Herrn trinkt, der wird sich am Leibe und am Blute des Herrn versündigen. 28 Jedermann prüfe sich also selbst und esse dann erst von dem Brot und trinke von* dem Kelch! 29 Denn wer da ißt und trinkt, der zieht sich selbst durch sein Essen und Trinken ein (göttliches) Strafurteil zu, wenn er den Leib (des Herrn) nicht unterscheidet. 30 Deshalb gibt es unter euch auch Schwache und Kranke in so großer Zahl, und gar viele sind schon entschlafen. 31 Wenn wir aber mit uns selbst ins Gericht gingen*, so würden wir kein Strafurteil empfangen. 32 Indem wir jedoch ein Strafurteil empfangen, werden wir vom Herrn gezüchtigt*, damit wir nicht mit der Welt zusammen verurteilt werden. 33 Darum, meine Brüder, wenn ihr zum Essen* zusammenkommt, so wartet aufeinander! 34 Wenn jemand Hunger hat, so esse er (vorher) zu Hause, damit ihr durch eure Zusammenkünfte euch kein Strafgericht zuzieht. Das Weitere werde ich anordnen, wenn ich (zu euch) komme.

Public Domain

nuBibeln

Råd för de troendes samlingar

1 Följ därför mitt exempel, så som jag följer Kristus exempel. 2 Jag måste berömma er för att ni tänker på mig och håller fast vid den undervisning jag gav vidare till er. 3 Nu vill jag att ni ska vara medvetna om att Kristus är huvud för varje man, och mannen är huvud för sin hustru, medan Gud är huvud för Kristus. 4 Därför skämmer mannen ut sitt huvud om han har något på huvudet när han ber eller profeterar. 5 En kvinna skämmer ut sitt huvud om hon inte har något på huvudet när hon ber eller profeterar, för det är detsamma som om hon rakade av sig håret. 6 Om hon inte har något på huvudet kan hon lika gärna klippa av sig håret. Men eftersom det är en skam för en kvinna att få sitt hår avklippt eller rakat, så måste hon ha något på huvudet.* 7 Mannen behöver inte ha något på huvudet, för han är Guds avbild och ära. Kvinnan däremot är mannens ära. 8 Mannen blev ju inte till från kvinnan, utan kvinnan från mannen. 9 Mannen skapades inte heller för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens.* 10 Därför måste kvinnan bära sin auktoritet på sitt huvud för änglarnas skull.* 11 Men i Herren är mannen lika beroende av kvinnan som kvinnan är av mannen. 12 För även om kvinnan kom från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan. Och allting kommer från Gud. 13 Vad anser ni själva, är det rätt för en kvinna att be till Gud utan att ha något på huvudet? 14 Lär inte själva naturen att ett långt hår vanärar mannen, 15 men hedrar kvinnan, som ju har fått håret som en slöja? 16 Kanske vill någon börja strida om det här, men då ska ni veta att både vi och alla Guds församlingar håller på denna praxis.

Brist på gemenskap i församlingen

17 När det gäller mina följande direktiv, kan jag inte berömma er. Det verkar ju som om era samlingar gör mer skada än nytta. 18 Först och främst har jag hört att ni delar upp er i grupper när ni kommer tillsammans som församling, och jag antar att det ryktet är sant. 19 Ibland måste det till och med finnas olika grupper bland er, för att det ska visa sig vilka som består provet. 20 Men vid era samlingar kan man inte hålla Herrens måltid, 21 för var och en tar genast för sig av sin egen mat. Sedan är där någon som blir sittande hungrig, medan en annan dricker sig berusad. 22 Har ni inga egna hem där ni kan äta och dricka? Har ni så lite respekt för Guds församling, så att ni låter dem skämmas som inte har något med sig? När det gäller det här kan jag verkligen inte berömma er! 23 Detta har jag själv fått från Herren och för det nu vidare till er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, 24 tackade Gud för det, bröt det och sa: ”Detta är min kropp som ska offras för er. Gör detta till minne av mig.” 25 Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sa: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Varje gång ni dricker av den, gör det till minne av mig.” 26 Varje gång ni äter det brödet och dricker från den bägaren förkunnar ni alltså Herrens död, ända tills han kommer tillbaka. 27 Den som äter Herrens bröd och dricker från hans bägare på ett ovärdigt sätt, syndar mot Herrens kropp och blod. 28 Innan man äter av brödet och dricker från bägaren måste man därför pröva sig själv. 29 För om man äter och dricker utan att tänka på att det handlar om Herrens kropp*, då blir man dömd. 30 Det är därför det finns så många svaga och sjuka ibland er, och många har till och med dött.* 31 Men om vi bara granskar oss själva, så slipper vi att bli dömda. 32 När Herren dömer och straffar oss är det för att vi inte ska bli fördömda tillsammans med världen. 33 När ni, mina syskon, samlas för att äta, ska ni alltså vänta på varandra. 34 Om någon är hungrig ska han först äta något hemma hos sig, så att ni kan samlas och äta tillsammans utan att riskera att bli dömda. Resten ska jag undervisa er om när jag kommer.