1.Mose 26 | King James Version

1 And there was a famine in the land, beside the first famine that was in the days of Abraham. And Isaac went unto Abimelech king of the Philistines unto Gerar. 2 And the LORD appeared unto him, and said, Go not down into Egypt; dwell in the land which I shall tell thee of: 3 Sojourn in this land, and I will be with thee, and will bless thee; for unto thee, and unto thy seed, I will give all these countries, and I will perform the oath which I sware unto Abraham thy father; 4 And I will make thy seed to multiply as the stars of heaven, and will give unto thy seed all these countries; and in thy seed shall all the nations of the earth be blessed; 5 Because that Abraham obeyed my voice, and kept my charge, my commandments, my statutes, and my laws. 6 And Isaac dwelt in Gerar: 7 And the men of the place asked him of his wife; and he said, She is my sister: for he feared to say, She is my wife; lest, said he , the men of the place should kill me for Rebekah; because she was fair to look upon. 8 And it came to pass, when he had been there a long time, that Abimelech king of the Philistines looked out at a window, and saw, and, behold, Isaac was sporting with Rebekah his wife. 9 And Abimelech called Isaac, and said, Behold, of a surety she is thy wife: and how saidst thou, She is my sister? And Isaac said unto him, Because I said, Lest I die for her. 10 And Abimelech said, What is this thou hast done unto us? one of the people might lightly have lien with thy wife, and thou shouldest have brought guiltiness upon us. 11 And Abimelech charged all his people, saying, He that toucheth this man or his wife shall surely be put to death. 12 Then Isaac sowed in that land, and received in the same year an hundredfold: and the LORD blessed him. 13 And the man waxed great, and went forward, and grew until he became very great: 14 For he had possession of flocks, and possession of herds, and great store of servants: and the Philistines envied him. 15 For all the wells which his father' servants had digged in the days of Abraham his father, the Philistines had stopped them, and filled them with earth. 16 And Abimelech said unto Isaac, Go from us; for thou art much mightier than we. 17 And Isaac departed thence, and pitched his tent in the valley of Gerar, and dwelt there. 18 And Isaac digged again the wells of water, which they had digged in the days of Abraham his father; for the Philistines had stopped them after the death of Abraham: and he called their names after the names by which his father had called them. 19 And Isaac' servants digged in the valley, and found there a well of springing water. 20 And the herdmen of Gerar did strive with Isaac' herdmen, saying, The water is ours: and he called the name of the well Esek; because they strove with him. 21 And they digged another well, and strove for that also: and he called the name of it Sitnah. 22 And he removed from thence, and digged another well; and for that they strove not: and he called the name of it Rehoboth; and he said, For now the LORD hath made room for us, and we shall be fruitful in the land. 23 And he went up from thence to Beersheba. 24 And the LORD appeared unto him the same night, and said, I am the God of Abraham thy father: fear not, for I am with thee, and will bless thee, and multiply thy seed for my servant Abraham' sake. 25 And he builded an altar there, and called upon the name of the LORD, and pitched his tent there: and there Isaac' servants digged a well. 26 Then Abimelech went to him from Gerar, and Ahuzzath one of his friends, and Phichol the chief captain of his army. 27 And Isaac said unto them, Wherefore come ye to me, seeing ye hate me, and have sent me away from you? 28 And they said, We saw certainly that the LORD was with thee: and we said, Let there be now an oath betwixt us, even betwixt us and thee, and let us make a covenant with thee; 29 That thou wilt do us no hurt, as we have not touched thee, and as we have done unto thee nothing but good, and have sent thee away in peace: thou art now the blessed of the LORD. 30 And he made them a feast, and they did eat and drink. 31 And they rose up betimes in the morning, and sware one to another: and Isaac sent them away, and they departed from him in peace. 32 And it came to pass the same day, that Isaac' servants came, and told him concerning the well which they had digged, and said unto him, We have found water. 33 And he called it Shebah: therefore the name of the city is Beersheba unto this day. 34 And Esau was forty years old when he took to wife Judith the daughter of Beeri the Hittite, and Bashemath the daughter of Elon the Hittite: 35 Which were a grief of mind unto Isaac and to Rebekah.

Nya Levande Bibeln

1 Nu kom en svår hungersnöd över landet, på samma sätt som under Abrahams tid, och Isak flyttade då till Gerar, där Abimelek, filisteernas kung, bodde. 2 Herren visade sig där för honom och sa till honom: "Far inte till Egypten. 3 Gör som jag säger och stanna här i detta land. Om du gör det, ska jag vara med dig och välsigna dig, och jag ska ge hela detta land till dig och till dina ättlingar, precis som jag lovade din far Abraham. 4 Jag ska se till att dina ättlingar blir lika många som stjärnorna! Jag ska ge dem alla dessa länder och de ska bli en välsignelse för alla världens folk. 5 Jag ska göra detta därför att Abraham följde mina bud och höll mina lagar."

Isak lurar kung Abimelek

6 Isak bestämde sig då för att stanna i Gerar, 7 och när männen frågade honom om Rebecka, svarade han: "Hon är min syster!" Han fruktade nämligen för sitt liv om de fick reda på att hon var hans hustru, och han var rädd att de skulle döda honom för att få henne, för hon var mycket vacker. 8 Men Abimelek, filisteernas kung, fick av en händelse se genom fönstret att Isak kelade med Rebecka. 9 Då ropade Abimelek på Isak och sa: "Hon är ju din hustru! Varför sa du då att hon var din syster?""Därför att jag var rädd att jag skulle bli dödad", svarade Isak. "Jag trodde någon skulle ta livet av mig för att ta henne ifrån mig." 10 "Hur kunde du behandla oss på det sättet?" utropade Abimelek. "Någon kunde ju omdömeslöst ha legat med henne, och vi skulle ha dömts." 11 Sedan utfärdade Abimelek en offentlig varning: "Den som skadar denne man eller hans hustru kommer att dö."

Isak vägrar att strida för sin rätt

12 Det året blev Isaks skördar enorma, hundra gånger den säd han sått, för Herren välsignade honom. 13 Han blev snart en mäktig man med allt större rikedomar. 14 Han hade mängder av får och getter, stora boskapshjordar och många tjänare. Men filisteerna blev avundsjuka på honom, 15 och de fyllde igen hans brunnar med jord, alla de brunnar som hans far Abraham hade grävt. 16 Till slut bad kung Abimelek Isak att lämna landet. "Gå någon annanstans", sa han till honom. "Du har blivit alltför rik och mäktig för oss." 17 Då flyttade Isak ned till Gerardalen och bodde där i stället. 18 Än en gång grävde Isak upp de brunnar som hade tillhört hans far Abraham, de som filisteerna hade fyllt igen efter hans fars död, och han gav dem tillbaka de namn som hans far en gång gett dem. 19 Hans herdar grävde också en ny brunn i Gerardalen och fann en underjordisk källa. 20 Då kom herdarna på orten och påstod att den tillhörde dem: "Detta är vårt land och vår brunn", sa de och grälade med Isaks herdar. Därför kallade de brunnen för Gräl! 21 Isaks män grävde då en annan brunn, men det blev strid om den också. Därför kallades den för Fientlighet. 22 När de övergett den grävde de ytterligare en, och invånarna på orten lämnade dem slutligen i fred. Därför kallade de brunnen för Utrymme! De sa nämligen: "Nu till sist har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss." 23 Därefter gick Isak till Beer-Seba, 24 och när han hade kommit dit visade sig Herren för honom på natten. "Jag är din far Abrahams Gud", sa han. "Frukta inte, för jag är med dig och ska välsigna dig och ska ge dig många ättlingar, så att du blir ett stort folk. Jag ska göra detta på grund av mitt löfte till min tjänare Abraham." 25 Då byggde Isak ett altare och tillbad Herren. Och han bosatte sig där, och hans tjänare grävde en brunn. 26 En dag fick Isak besök från Gerar. Kung Abimelek kom dit tillsammans med sin rådgivare Ahussat och Pikol, befälhavaren över kungens armé. 27 "Varför har ni kommit hit?" frågade Isak dem. "Detta är tydligen inget vänskapligt besök, eftersom ni var fientliga mot mig och körde ut mig ur landet." 28 De sa: "Vi kan tydligt se att Herren välsignar dig. Därför vill vi ingå ett avtal med dig. 29 Lova att du inte kommer att skada oss, på samma sätt som vi inte har skadat dig. Faktum är att vi bara har handlat väl emot dig och sänt dig bort i frid. Vi välsignar dig i Herrens namn." 30 Då lagade Isak till en stor måltid åt dem, och de åt och drack som en del av avtalet. 31 Så snart de steg upp på morgonen avlade de allesammans högtidliga eder för att bekräfta sitt fredsavtal, och sedan skickade Isak hem dem igen. 32 Samma dag kom Isaks tjänare och berättade om brunnen de hade grävt: "Vi har hittat vatten", sa de. 33 Därför kallade de brunnen för Sibea, som betyder "ymnighet" eller "sju", och staden där fick namnet Beer-Seba och kallas så än i dag. 34 Vid fyrtio års ålder gifte sig Esau med en flicka som hette Judit och som var dotter till hetiten Beeri. Han gifte sig också med Basemat, hetiten Elons dotter. 35 Isak och Rebecka var inte glada över att han gifte sig med dem.

1.Mose 26 | King James Version Nya Levande Bibeln

Isak lurar kung Abimelek

Isak vägrar att strida för sin rätt