1.Mose 1 | Nya Levande Bibeln

Skapelsen

1 Allt började när Gud skapade himlen och jorden. 2 Först var jorden ett formlöst och tomt kaos, och Guds Ande svävade över de mörka dimmorna. 3 Då sa Gud: "Ljus, bli till." Då blev det ljust. 4 Gud var nöjd med ljuset och skilde det från mörkret. Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Tillsammans utgjorde de den första dagen. 6 Sedan sa Gud: "Låt dimmorna skilja på sig för att forma himlen där uppe och haven där nere." 7 Gud skapade på så sätt himlen och skilde dimman ovanför från vattnet nedanför. Allt detta hände den andra dagen. 9 Sedan sa Gud: "Låt vattnet under himlen samlas så att torrt land kommer fram." Det blev så och Gud kallade det torra jord, och vattnet kallade han hav. Gud var nöjd 11 och fortsatte: "Låt det ur jorden växa fram alla sorters gräs och fröbärande växter och fruktträd med kärnor i frukten, så att fröna och kärnorna på nytt ger upphov till de slags växter och frukter som de kommit ifrån. Det blev så, och Gud var nöjd. 13 Allt detta hände den tredje dagen. 14 Sedan sa Gud: "Låt det bli skinande ljus på himlen för att lysa upp jorden och skilja dagen från natten. De ska bestämma årstiderna på jorden och utmärka dagarna och åren." Det blev så, 16 för Gud skapade två stora ljus, solen och månen, som skulle lysa över jorden, det större ljuset, solen, för att lysa på dagen och det mindre ljuset, månen, för att lysa på natten. Han skapade också stjärnorna. 17 Gud placerade dem alla på himlen för att upplysa jorden, 18 härska över dagen och natten och skilja ljuset från mörkret. Gud var nöjd. 19 Allt detta hände den fjärde dagen. 20 Sedan sa Gud: "Låt vattnet vimla av levande varelser, och låt himlen fyllas av fåglar." 21 Gud skapade stora sjödjur och fiskar och fåglar av alla slag. Sedan såg Gud på dem med glädje och välsignade dem allesammans. "Föröka er och fyll haven", sa han, och till fåglarna sa han: "Föröka er ni också och uppfyll jorden!" 23 Detta avslutade den femte dagen. 24 Sedan sa Gud: "Låt jorden bära fram djur av alla slag - boskap, kräldjur och vilda djur." Det blev så. 25 Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud var nöjd med det han hade gjort. 26 Sedan sa Gud: "Låt oss skapa människan, lik oss själva, att härska över allt liv i havet och i luften och på jorden." 27 Alltså skapade Gud människan lik hennes Skapare, lik sig själv skapade Gud människan till man och kvinna. 28 Gud välsignade dem och sa: "Föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er. Ni ska härska över fiskarna, fåglarna och alla djuren. 29 Lyssna! Jag ger er de fröbärande växterna på hela jorden och alla fruktträden. De ska ge er mat. 30 Åt djuren och fåglarna ger jag däremot allt gräs och andra gröna växter som föda." 31 Sedan såg Gud på allt han hade skapat, och han var mycket nöjd. Detta avslutade den sjätte dagen.

Hoffnung für alle

Gott erschafft die Welt

1 Am Anfang schuf Gott Himmel und Erde. 2 Noch war die Erde leer und ungestaltet, von tiefen Fluten bedeckt. Finsternis herrschte, aber über dem Wasser schwebte der Geist Gottes. 3 Da sprach Gott: »Licht soll entstehen!«, und sogleich strahlte Licht auf. 4 Gott sah, dass es gut war. Er trennte das Licht von der Dunkelheit 5 und nannte das Licht »Tag« und die Dunkelheit »Nacht«. Es wurde Abend und wieder Morgen: Der erste Tag war vergangen. 6 Und Gott befahl: »Im Wasser soll sich ein Gewölbe bilden, das die Wassermassen voneinander trennt!« 7 So geschah es: Er machte ein Gewölbe und trennte damit das Wasser darüber von dem Wasser, das die Erde bedeckte. 8 Das Gewölbe nannte er »Himmel«. Es wurde Abend und wieder Morgen: Der zweite Tag war vergangen. 9 Dann sprach Gott: »Die Wassermassen auf der Erde sollen zusammenfließen, damit das Land zum Vorschein kommt!« So geschah es. 10 Gott nannte das trockene Land »Erde« und das Wasser »Meer«. Was er sah, gefiel ihm, denn es war gut. 11 Und Gott sprach: »Auf der Erde soll es grünen und blühen: Alle Arten von Pflanzen und Bäumen sollen wachsen und ihre Samen und Früchte tragen!« So geschah es. 12 Die Erde brachte Pflanzen und Bäume in ihrer ganzen Vielfalt hervor. Wieder sah er sich an, was er geschaffen hatte: Es war gut. 13 Es wurde Abend und wieder Morgen: Der dritte Tag war vergangen. 14 Da befahl Gott: »Am Himmel sollen Lichter entstehen, die den Tag und die Nacht voneinander trennen und nach denen man die Jahreszeiten und auch die Tage und Jahre bestimmen kann! 15 Sie sollen die Erde erhellen.« Und so geschah es. 16 Gott schuf zwei große Lichter, die Sonne für den Tag und den Mond für die Nacht, dazu alle Sterne. 17 Er setzte diese Lichter an den Himmel, um die Erde zu erhellen, 18 Tag und Nacht zu bestimmen und Licht und Finsternis zu unterscheiden. Und Gott sah, dass es gut war. 19 Wieder wurde es Abend und Morgen: Der vierte Tag war vergangen. 20 Dann sprach Gott: »Im Wasser soll es von Leben wimmeln, und Vogelschwärme sollen am Himmel fliegen!« 21 Er schuf die gewaltigen Seetiere und alle anderen Lebewesen, die sich im Wasser tummeln, dazu die vielen verschiedenen Arten von Vögeln. Gott sah, dass es gut war. 22 Er segnete sie und sagte: »Vermehrt euch und füllt die Meere, und auch ihr Vögel, vermehrt euch auf der Erde!« 23 Es wurde Abend und wieder Morgen: Der fünfte Tag war vergangen. 24 Darauf befahl er: »Die Erde soll vielfältiges Leben hervorbringen: Vieh, wilde Tiere und Kriechtiere!« So geschah es. 25 Gott schuf alle Arten von Vieh, wilden Tieren und Kriechtieren. Wieder sah er sich alles an, und es war gut. 26 Dann sagte Gott: »Jetzt wollen wir den Menschen machen, unser Ebenbild, das uns ähnlich ist. Er soll über die ganze Erde verfügen: über die Tiere im Meer, am Himmel und auf der Erde.« 27 So schuf Gott den Menschen als sein Abbild, ja, als Gottes Ebenbild; und er schuf sie als Mann und Frau. 28 Er segnete sie und sprach: »Vermehrt euch, bevölkert die Erde und nehmt sie in Besitz! Ihr sollt Macht haben über alle Tiere: über die Fische, die Vögel und alle anderen Tiere auf der Erde!« 29 Dann sagte er: »Seht, als Nahrung gebe ich euch alle Pflanzen, die Samen tragen, und die Früchte, die überall an den Bäumen wachsen; 30 aber die Vögel und Landtiere sollen Gras und Blätter fressen.« Und so geschah es. 31 Schließlich betrachtete Gott alles, was er geschaffen hatte, und es war sehr gut! Es wurde Abend und wieder Morgen: Der sechste Tag war vergangen.

1.Mose 1 | Nya Levande Bibeln Hoffnung für alle

Skapelsen

Gott erschafft die Welt