Jesaja 38 | Bible Kralická

1 V těch dnech roznemohl se Ezechiáš až k smrti. I přišel k němu Izaiáš syn Amosův, prorok, a řekl jemu: Toto praví Hospodin: Zřeď dům svůj, nebo umřeš, a nebudeš živ. 2 I obrátil Ezechiáš tvář svou k stěně, a modlil se Hospodinu. 3 A řekl: Prosím, ó Hospodine, rozpomeň se nyní, že jsem stále chodil před tebou v pravdě a v srdci upřímém, a že jsem to činil, což dobrého jest před očima tvýma. I plakal Ezechiáš pláčem velikým. 4 Tedy stalo se slovo Hospodinovo k Izaiášovi, řkoucí: 5 Jdi a rci Ezechiášovi: Toto praví Hospodin Bůh Davida otce tvého: Slyšelť jsem modlitbu tvou, viděl jsem slzy tvé; aj, já přidám ke dnům tvým patnácte let. 6 A z ruky krále Assyrského vysvobodím tě i město toto, a chrániti budu města tohoto. 7 A toto budeš míti znamení od Hospodina, že Hospodin učiní věc tuto, kterouž mluvil: 8 Aj, já navrátím zpátkem stín po stupních, po nichž sešel na hodinách slunečných Achasových, o deset stupňů. I navrátilo se slunce o deset stupňů, po týchž stupních, po nichž bylo sešlo. 9 Zapsání Ezechiáše krále Judského, když nemocen byl, a ozdravěl po nemoci své: 10 Jáť jsem byl řekl v přestřižení dnů svých, že vejdu do bran hrobu, zbaven budu ostatku let svých. 11 Řekl jsem byl, že neuzřím Hospodina, Hospodina v zemi živých, nebudu vídati člověka více mezi přebývajícími na světě. 12 Přebývání mé pomíjí, a stěhuje se ode mne jako stánek pastýřský; přestřihl jsem jako tkadlec život svůj, od třísní odřeže mne. Dnes dříve než noc přijde, učiníš mi konec. 13 Předkládal jsem sobě v jitře, že jako lev tak potře všecky kosti mé, dnes dříve než noc přijde, že mi učiníš konec. 14 Jako řeřáb a vlaštovice pištěl jsem, lkal jsem jako holubice, oči mé zhůru pozdvižené byly. Pane, násilé trpím, ó prodliž mi života. 15 Ale coť mám více mluviti? I předpověděl mi, i učinil, že živ pobudu mimo všecka léta svá po hořkosti duše své. 16 Pane, kdo po nich i v nich živi budou, všechněm znám bude život dýchání mého, žes mi zdraví navrátil, a mne při životu zachoval. 17 Aj, v čas pokoje potkala mne byla hořkost nejhořčejší, ale tobě zalíbilo se vytrhnouti duši mou z propasti zkažení, proto že jsi zavrhl za hřbet svůj všecky hříchy mé. 18 Nebo ne hrob oslavuje tebe, ani smrt tě chválí, aniž očekávají ti, jenž do jámy sstupují, pravdy tvé. 19 Ale živý, živý, tenť oslavovati bude tebe, jako já dnes, a otec synům v známost uvodí pravdu tvou. 20 Hospodin vysvobodil mne, a protož písně mé zpívati budeme po všecky dny života našeho v domě Hospodinově. 21 Řekl pak byl Izaiáš: Nechať vezmou hrudu suchých fíků, a přiloží na vřed, a zdráv bude. 22 I řekl byl Ezechiáš: Jaké jest znamení, že vstoupím do domu Hospodinova?

nuBibeln

Herren förlänger Hiskias liv

1 Vid denna tid blev Hiskia dödligt sjuk, och profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sa: ”Så säger HERREN: ’Se om ditt hus, för du kommer att dö; du överlever inte detta.’ ” 2 Hiskia vände sig då mot väggen och bad till HERREN: 3 ”HERRE, kom ihåg hur jag har levt inför dig troget och helhjärtat och gjort det som är gott i dina ögon.” Och han grät förtvivlat. 4 Då kom HERRENS ord till Jesaja: 5 ”Gå till Hiskia och säg: ’Så säger HERREN, din förfader Davids Gud: Jag har hört din bön och sett dina tårar. Jag ska förlänga ditt liv med femton år. 6 Jag ska rädda dig och denna stad från den assyriske kungens makt. Jag ska försvara denna stad.* 7 Detta är för dig tecknet från HERREN på att han ska göra vad han har lovat: 8 Jag ska låta skuggan gå tillbaka de tio steg som solen redan gått ner på Achas trappa.’ ” Solen gick alltså tillbaka de tio steg som den redan gått neråt på trappan. 9 En skrift av kung Hiskia av Juda, efter att han varit sjuk och blivit frisk igen: 10 ”Jag sa: Jag är i mina bästa år och måste gå bort, genom dödsrikets port. Jag berövas resten av mina år. 11 Jag sa: Jag får inte mer se HERREN, HERREN i de levandes land, aldrig mer se människor bland dem som bor i världen. 12 Min boning flyttas och tas ifrån mig som en herdes tält. Mitt liv rullas ihop som en vävares väv och skärs ner från vävbommen. Innan dagen omvandlas till natt gör du slut på mig. 13 Jag har väntat på morgonen,* men som ett lejon krossar han mina ben. Innan dagen omvandlas till natt gör du slut på mig. 14 Jag skriker som en svala, som en trana, och kuttrar som en duva. Med matta ögon ser jag längtansfullt upp mot höjden. Herre, jag är i nöd, hjälp mig!” 15 Vad ska jag säga? För det är ju han själv som har talat och gjort detta. Jag får vandra ödmjukt den tid jag har kvar, på grund av min bedrövelse.* 16 Herre, med allt detta får man leva, och också min ande hålls vid liv. Herre, hela mig, och låt mig få leva! 17 Det bittra var förvisso till mitt bästa, för i din kärlek räddade du mig från fördärvets grop. Du kastade alla mina synder bakom dig. 18 Dödsriket prisar dig inte, döden sjunger inte ditt lov, de som lagts i graven hoppas inte på din trofasthet. 19 De levande, bara de levande, prisar dig, som jag gör i dag. Från far till son berättar man om din trofasthet. 20 HERREN räddar mig! Vi vill sjunga lovsång till stränginstrument i HERRENS hus så länge vi lever. 21 Jesaja lät göra en kaka av fikon och lägga på svullnaden. Så blev Hiskia frisk.* 22 Hiskia frågade då: ”Vad är tecknet på att jag får gå upp till HERRENS hus?”

Jesaja 38 | Bible Kralická nuBibeln

Herren förlänger Hiskias liv