Jesaja 25 | Bible Kralická nuBibeln

Jesaja 25 | Bible Kralická
1 Hospodine, ty jsi Bůh můj, vyvyšovati tě budu, a oslavovati budu jméno tvé; nebo jsi učinil předivné věci. Rady tvé zdávna uložené jsou věrná pravda. 2 Nebo jsi obrátil město v hromadu, město hrazené v zříceninu, paláce cizozemců, aby nebyli městem, a na věky aby nebyli zase staveni. 3 Protož ctíti tě budou lid silný, města národů hrozných báti se tebe budou. 4 Nebo jsi byl hradem chudému, hradem nuznému v úzkosti jeho, útočištěm před povodní, zastíněním před horkem; (nebo vzteklost ukrutníků podvrátila by zed). 5 Hlučení cizozemců jsi přetrhl jako horkost v sucho, horkost stínem oblaku; zhouba ukrutných přetržena. 6 I učiní Hospodin zástupů všechněm národům na hoře této hody z věcí tučných, hody z vína vystálého, z věcí tučných, mozk v sobě majících, z vína vystálého a učištěného. 7 A zkazí na hoře této zastření, kteréž zastírá všecky lidi, a přikrytí, jímž přikryti jsou všickni národové. 8 Sehltí i smrt u vítězství, a setře Panovník Hospodin slzu s všeliké tváři, a pohanění lidu svého odejme ze vší země; (nebo Hospodin mluvil). 9 Pročež řekne v ten den: Aj, Bůh náš tento jest, očekávaliť jsme na něj, a vysvobodil nás. Onť jest Hospodin, jehož jsme očekávali; plésati a veseliti se budeme v spasení jeho. 10 Nebo odpočine ruka Hospodinova na hoře této, a mlácen bude Moáb na místě svém, jako vymlacována bývá pleva do hnoje. 11 A roztáhneť ruce své u prostřed něho, jako roztahuje ten, kterýž plyne k plování, a poníží pýchy jeho rameny rukou svých. 12 A tak pevnost i výsost zdí tvých sehne, poníží a srazí na zem až do prachu.

Public Domain

nuBibeln

Lov och pris till Herren

1 HERRE, du är min Herre, jag vill upphöja dig och prisa ditt namn. Du har fullföljt dina planer, gjort underbara ting sedan urtiden, i stor trofasthet. 2 Du har förvandlat staden till en grushög, lagt befästningen i ruiner. Främlingarnas fästning är inte längre någon stad och kommer aldrig mer att byggas upp igen. 3 Därför ärar ett starkt folk dig, och grymma nationer fruktar dig. 4 Du är en fästning för den svage, en fästning för den fattige i hans nöd, en tillflykt undan storm, en skugga i hettan. De grymmas andedräkt är som en störtskur mot en vägg, 5 som hettan i ett ökenland. Du tystar främlingarnas larm, och som skuggan av ett moln tar de grymmas sång slut. 6 Här på detta berg ska härskarornas HERRE ordna ett gästabud för alla folk, en fest med mycket mat och viner av högsta kvalitet, rätter av bästa slag och utsökt, klarat vin. 7 På detta berg ska han förstöra den svepning som täcker alla folk, den slöja som skyler alla nationer. 8 Han ska för alltid göra slut på döden. Herren, HERREN ska torka bort alla tårar från alla ansikten och göra slut på sitt folks vanära på hela jorden. HERREN har talat. 9 På den dagen ska man säga: ”Det här är vår Gud, den som vi väntade på, vår räddare. Det här är HERREN som vi väntade på. Låt oss jubla och vara glada över hans räddning.” 10 För HERRENS hand vilar över detta berg, men Moab ska trampas ner som halm i dyn under hans fötter. 11 Han breder ut sina händer mitt i halmen som simmaren som ska simma. Gud ska göra slut på hans stolthet över vad han med sina händer kan åstadkomma.* 12 Dina höga fästningsmurar förstör han och bryter ner dem till marken, gör dem till grus.