Hjälp

Nya Levande Bibeln

Guds dom över synden

1 Men även om Gud en dag ska straffa dessa människor, har du ingen rätt att döma andra, vem du än är. Om du dömer en annan för det han gör, dömer du ju samtidigt dig själv, eftersom du handlar på samma sätt som han. Det finns ingen ursäkt för dig som dömer!
2 Vi vet att Gud är rättvis när han dömer de människor som lever på det här viset.
3 Men du som dömer dina medmänniskor, du tror väl inte att Gud bara ska döma andra, och ha överseende med dig, trots att du handlar precis likadant?
4 Underskatta inte Gud, när han på grund av sin godhet och sitt tålamod inte straffar dig genast! Inser du inte att han genom sin godhet vill få dig att vända om till honom?
5 Om du envist vägrar att vända om till Gud, gör du ditt straff värre på domens dag, för på den dagen ska det visa sig att Gud dömer alla rättvist.
6 Då ska var och en få lön efter sina gärningar.
7 Gud ska ge evigt liv åt dem, som utan att tröttna, fortsätter att göra det goda och söker härlighet, ära och odödlighet tillsammans med Gud.
8 Men han ska i sin vrede straffa dem som bara tänker på sig själva, och som istället för att göra det som är rätt, lever i ondska.
9 Nöd och ångest ska drabba varje människa som gör det onda. Det ska drabba judarna, som först fick höra Guds budskap, men också alla andra folk.
10 På samma sätt ska härlighet, ära och frid ges till var och en som gör det goda. Det ska ges till judarna, som först fick höra Guds budskap, men också till alla andra folk.
11 Gud behandlar alla lika.
12 Gud ska straffa alla folk för deras synder, även om de inte känner till Moses lag1, som Gud gav till judarna. Men han ska också straffa judarna för deras synder, eftersom de har fått hans lag.
13 Det räcker nämligen inte med att känna till lagen för att bli skuldfri inför Gud, man måste också följa den.
14 Bara judarna har fått Guds lag nedskriven. Men när andra folk, utan att känna till lagen, ändå lyder det som står i den, förstår vi att de mycket väl vet skillnaden mellan gott och ont.
15 De visar genom sina handlingar att lagen är skriven i deras hjärtan. Deras samveten talar ju genast om för dem om de handlar rätt eller fel.
16 Att det är så, kommer att visa sig den dag då Jesus Kristus på Guds befallning ska döma oss alla efter våra innersta tankar och motiv. Detta är det budskap jag har fått från Gud.

Judarna och Moses lag

17 Ni som är judar litar på den lag ni har fått från Gud och är stolta över ert speciella förhållande till honom.
18 Ni säger att ni känner Guds vilja och vet hur man bör handla, eftersom ni har fått lära er vad som står i Moses lag.
19 Ni anser er kunna peka ut Guds väg för de blinda och vara ett ljus för dem som lever i andligt mörker.
20 Ni vill vägleda de oförståndiga och undervisa dem som är omogna, för ni tror att lagen har gett er den fullständiga kunskapen om vad som är rätt och fel.
21 Ja, ni undervisar andra men inte er själva! Ni säger till andra att de inte ska stjäla, men ni är själva tjuvar.
22 Ni säger att det är fel att vara otrogen i äktenskapet, men ni är själva otrogna. Ni säger att man inte ska tillbe avgudar, men ni plundrar avgudatemplen för att tjäna pengar.
23 Ni är stolta över att ha Moses lag men drar skam över Gud genom att bryta den.
24 Det står ju i Skriften2: ”Andra folk hånar Gud på grund av er.”
25 Ni judar som håller ert förbund med Gud genom att omskära3 era pojkar, har bara nytta av denna ceremoni om ni samtidigt lyder hela Moses lag. Men om ni inte gör det, då är ni inte ett dugg bättre än människor från andra folk, som inte omskär sina pojkar.
26 Om någon från ett sådant folk lyder lagen, skulle den personen då inte få privilegiet att tillhöra Guds eget folk?
27 Jo, och på domens dag ska den person, som inte är omskuren rent fysiskt men ändå följer lagen, anklaga er judar, som omskär era pojkar och har fått lagen men inte följer den.
28 Alla som kallar sig judar tillhör alltså inte Guds eget folk, för det har inget med den fysiska omskärelsen att göra.
29 Nej, den som vill tillhöra Guds eget folk måste ha ett rätt förhållande till Gud. Det verkliga tecknet på att man tillhör Guds folk, den verkliga omskärelsen, är inte det bokstavliga, fysiska ingreppet som Moses lag talar om, utan det handlar om att Guds Ande får förvandla hjärtat. Och den som har varit med om en sådan förvandling blir ärad av Gud, inte av människor.
1 2:12 Moses lag, eller den judiska lagen, finns nedtecknad i Första till Femte Moseboken.
2 2:24 Se Jesaja 52:5.
3 2:25 Omskärelse, dvs att skära bort förhuden på männen, var ett sätt att ingå förbund som praktiserades av många folk. Men judarna ingick förbund med Gud själv. Med denna handling la man en frivillig förbannelse på sig själv, med innebörden: “Om jag bryter förbundet har Gud rätt att skära bort mig och min avkomma på samma sätt.” Jämför Första Moseboken 17:9-14.
© 2017 ERF Medien