Hjälp

Nya Levande Bibeln

Bilden om det förlorade fåret

1 Tullindrivarna1 och andra ökända syndare kom ofta för att lyssna till Jesus när han talade.
2 Detta retade fariseerna2 och laglärarna, som kritiserade Jesus för att han umgicks med så dåliga människor, och till och med åt med dem.
3 Men då förklarade Jesus genom att berätta en bild. Han sa:
4 ”Om någon av er har 100 får och plötsligt upptäcker att han saknar ett av dem, lämnar han inte då de 99 andra i ödemarken och letar efter det som är försvunnet, tills han hittar det?
5 Jo, och när han hittar det, blir han glad och bär hem det på sina axlar.
6 Sedan samlar han sina vänner och grannar, så att de också kan glädjas över att han hittat sitt förlorade får.
7 Jag försäkrar er, att på samma sätt kommer man att glädja sig mer i himlen över en enda syndare som vänder tillbaka till Gud, än över 99 människor som följer Guds vilja och inte behöver vända tillbaka.”

Bilden om det borttappade myntet

8 Jesus tog också ett annat exempel: ”Om en kvinna har tio värdefulla silvermynt och tappar bort ett, tänder hon inte då en lampa och sopar igenom hela huset och letar i varje vrå tills hon hittar det?
9 Och kallar hon inte sedan på sina vänner och grannar för att de ska glädjas med henne?
10 På samma sätt gläder sig Guds änglar när en enda syndare vänder tillbaka till Gud.”

Berättelsen om sonen som lämnade sin pappa

11 Jesus berättade sedan en tredje bild för dem. Han sa: ”En man hade två söner.
12 Den yngre sa till sin pappa: ’Jag vill ha min del av arvet nu, istället för att vänta tills du dör.’ Och pappan gick med på att dela sin egendom mellan sönerna.
13 Några dagar senare hade den yngre sonen sålt allt han ägde och gav sig iväg till ett främmande land. Där levde han ett vilt och omoraliskt liv och gjorde snart slut på alla sina pengar.
14 Men en svår hungersnöd drabbade landet, och han började svälta.
15 I sin förtvivlan bad han då en lantbrukare att anställa honom, och mannen skickade ut honom för att vakta svin.
16 Till slut var han så hungrig, att han längtade efter att få äta av svinens mat, men ingen gav honom något.
17 Då insåg han äntligen hur dum han varit och sa till sig själv: ’Hemma hos pappa har de anställda mat i överflöd, och här håller jag på att svälta ihjäl!
18 Jag går hem till pappa och säger: Pappa, jag har syndat mot både Gud och dig.
19 Jag är inte värd att kallas din son längre, men låt mig åtminstone få arbeta som en av dina tjänare.’
20 Och så gick han tillbaka hem till sin pappa. Men medan sonen fortfarande var långt borta, såg hans pappa honom och fylldes av kärlek och medlidande. Och han sprang emot sin son och kramade om honom och kysste honom.
21 Sonen utbrast: ’Pappa, jag har syndat mot Gud och mot dig. Jag är inte värd att kallas din son längre.’
22 Men hans pappa sa till tjänarna: ’Skynda er! Ta fram mina finaste kläder och sätt på honom dem. Sätt en ring på hans finger och skor på hans fötter!
23 Hämta sedan gödkalven och slakta den, så att vi kan äta och ha en stor fest.
24 För min son var död men är levande igen. Han var förlorad men har kommit tillbaka till mig.’ Och så började festen.
25 Under tiden hade den äldre sonen varit ute på fälten. Och när han nu närmade sig huset hörde han redan på långt håll ljudet av musik och dans.
26 Förvånad frågade han en av tjänarna vad det var man firade.
27 Tjänaren svarade: ’Din bror har kommit tillbaka, och din pappa har slaktat gödkalven och ordnat med en fest för att fira att han har kommit hem välbehållen.’
28 Då blev den äldre sonen rasande och ville inte gå in i huset. Hans pappa gick därför ut och försökte övertala honom att komma in,
29 men han svarade: ’Under alla dessa år har jag arbetat hårt och aldrig någonsin vägrat att göra vad du har bett mig om. Ändå har du inte gett mig ens en killing, så att jag kunde ha fest med mina vänner.
30 Men nu kommer den där slösaren hem, som har gjort slut på dina pengar tillsammans med prostituerade, och då firar du det med att slakta gödkalven!’
31 ’Lugna dig, min son’, sa pappan till honom. ’Du och jag är alltid tillsammans, och allt jag äger är ditt.
32 Men nu måste vi vara glada och fira det som har hänt, för din bror var död men är levande igen. Han var förlorad men har kommit tillbaka till mig.’ ”
1 15:1 Tullindrivarna var judar som arbetade med att ta in skatt åt romarna, och de var avskydda av alla.
2 15:2 Laglärarna var experter på lagen, ett annat namn för hela den judiska Skriften, dvs Bibelns första del, den som kallas Gamla testamentet.
© 2017 ERF Medien