Hjälp

Nya Levande Bibeln

Jesus uppstår från de döda

1 Tidigt på söndagsmorgonen, dagen efter vilodagen, medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var bortrullad från ingången.
2 Hon sprang då genast därifrån och letade reda på Simon Petrus och den efterföljare som Jesus älskade1 och sa: ”De har flyttat bort Herren Jesus från graven, och vi vet inte var de har lagt honom.”
3-4 Petrus och den andre efterföljaren sprang då iväg båda två till graven för att se efter. Men den andre efterföljaren sprang fortare än Petrus och kom dit först.
5 Han böjde sig ner och tittade in i graven och såg linnesvepningen ligga där, men han gick inte in.
6 Sedan kom Simon Petrus, och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där,
7 och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den var hoprullad och låg för sig.
8 Då gick också den andre efterföljaren in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde,
9 för innan dess hade de inte förstått att Gud förutsagt i Skriften2 att Jesus måste dö och bli levande igen.

Jesus visar sig för Maria från Magdala

10 De båda efterföljarna gick sedan hem till sig.
11 Men Maria stod och grät utanför graven, och medan hon grät lutade hon sig in.
12 Då fick hon se två vitklädda änglar sitta där Jesus kropp hade legat, en vid huvudändan och en vid fotändan.
13 Och änglarna frågade henne: ”Varför gråter du?”Hon svarade: ”De har flyttat bort min Herre, och nu jag vet inte var de har lagt honom.”
14 När hon hade sagt detta, såg hon sig om och fick se att någon stod där. Men att det var Jesus märkte hon inte.
15 Jesus frågade henne: ”Varför gråter du? Vem letar du efter?” Men hon trodde att det var trädgårdsmästaren och därför svarade hon: ”Om det är du som har burit bort honom, så tala om för mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.”
16 Då sa Jesus till henne: ”Maria.” Och genast vände hon sig mot honom och utbrast: ”Rabbouni!” (det är arameiska3 och betyder mästare).
17 Men Jesus sa: ”Håll inte fast vid mig, för jag har ännu inte återvänt till min Far i himlen. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag ska återvända till min Far och er Far, min Gud och er Gud.”
18 Maria från Magdala gick då till Jesus efterföljare och talade om för dem att hon hade sett Herren Jesus, och hon berättade vad han hade sagt.

Jesus visar sig för sina efterföljare

19 Detta hände på söndagen, den första dagen i veckan, och samma kväll samlades Jesus efterföljare bakom låsta dörrar av rädsla för de judiska ledarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!”
20 Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Och efterföljarnas glädje visste inga gränser när de fick se Herren Jesus.
21 Jesus sa till dem igen: ”Frid åt er alla. På samma sätt som min Far i himlen har sänt mig, sänder jag nu er.”
22 Sedan andades han på dem och sa: ”Ta emot Guds heliga Ande.4
23 Jag ger er i uppdrag att tala om för människor att Gud har förlåtit deras synder, men också att tala om när de inte har fått förlåtelse.5

Jesus visar sig för Tomas

24 En av Jesus närmaste efterföljare, Tomas, som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra när Jesus kom.
25 De andra efterföljarna sa till honom: ”Vi har sett Herren Jesus.” Men Tomas svarade: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och får ta på såren med mina fingrar, och om jag inte får röra vid såret i hans sida med mina händer, så kan jag inte tro.”
26 Nästa söndag6 var hans efterföljare samlade igen, och då var Tomas tillsammans med dem. Och trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sa: ”Frid åt er alla!”
27 Sedan sa han till Tomas: ”Här är mina händer. Ta på mina sår med dina fingrar. Se, här är min sida. Rör vid såret med dina händer. Tvivla nu inte längre, utan tro!”
28 Då utbrast Tomas: ”Min Herre och min Gud.”
29 Men Jesus sa till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Lyckliga är de som inte har sett mig men ändå tror.”

Bokens syfte

30 Jesus efterföljare såg honom göra många andra under, förutom dem som är nedtecknade i den här boken.
31 Men dessa är nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, den utlovade kungen och Guds Son, och för att ni ska få liv i gemenskap med honom genom att tro på honom.
1 20:2 Vilken efterföljare Johannes syftade på avslöjas i 21:20-24.
2 20:9 ”Skriften” för judarna är Bibelns första del, den som kallas Gamla testamentet.
3 20:16 Eller: hebreiska (dvs hebreernas/judarnas språk). Men vardagsspråket för Israels folk var arameiskan.
4 20:22 Ande, andedräkt och vind är samma ord på grekiska. Jesus andedräkt fick därför symbolisera Guds Ande.
5 20:23 Deras uppdrag var att tala om för människorna, att den som accepterar den räddning Jesus ger, får förlåtelse för sina synder, medan de övriga inte blir förlåtna.
6 20:26 På grekiska: åtta dagar senare. I grekiskan, och på många andra språk, räknar man den dag något inträffar som dag nummer ett. Jesus hade uppstått på en söndag, och nu var det söndag igen.
© 2017 ERF Medien