Hjälp

Nya Levande Bibeln

Jesus tvättar sina efterföljares fötter

1 Påskhögtiden1 skulle snart börja, och Jesus visste att den tid nu kommit som hans Far i himlen bestämt, då Jesus skulle lämna jorden och återvända till sin Far. Jesus gav därför sina efterföljare ett sista bevis på hur mycket han älskade dem.
2 Jesus och hans efterföljare hade samlats för att äta tillsammans, och djävulen hade redan intalat Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus.
3 Jesus visste att Fadern hade gett honom makt över allting och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud.
4 Så han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig.
5 Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta sina efterföljares fötter och torka dem med handduken som han hade virat om sig.
6 Men när han kom till Simon Petrus, sa Simon till honom: ”Herre, inte ska du tvätta mina fötter.”
7 Då svarade Jesus: ”Du förstår inte just nu vad jag gör, men en dag ska du förstå det.”
8 ”Nej”, protesterade Petrus, ”aldrig i livet att du får tvätta mina fötter!”Men Jesus sa till honom: ”Om jag inte tvättar dig ren, så kan du inte tillhöra mig.”
9 Då ropade Petrus: ”Herre, tvätta mina händer och mitt huvud också då, och inte bara fötterna.”
10 Men Jesus sa till honom: ”Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara helt och hållet ren. Och ni är rena, men det gäller inte alla.”
11 Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var därför han sa att inte alla var rena.
12 När Jesus hade tvättat deras fötter, tog han på sig manteln igen och slog sig ner vid bordet. Sedan frågade han dem: ”Förstår ni vad jag har gjort med er?
13 Ni kallar mig Mästare och Herre, och det är rätt att ni gör det, för det är vad jag är.
14 Men om nu jag, som är er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, då är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
15 Jag har gett er ett exempel att följa: gör som jag har gjort mot er.
16 Jag försäkrar er, att en tjänare inte står över sin herre, och att en budbärare inte står över den som har sänt honom.
17 När ni nu vet detta, är ni lyckliga om ni också praktiserar det.”

Jesus förutsäger att han ska bli förrådd

18 Jesus fortsatte: ”Jag talar inte om er alla. Jag känner er som jag har valt ut till mina närmaste efterföljare, men det som Gud förutsagt i Skriften2 måste bli verklighet: ’Den som åt tillsammans med mig har vänt sig mot mig.’
19 Jag säger det redan nu, så att ni när det har hänt, ska tro att jag är den jag är3.
20 Jag försäkrar er, att den som tar emot någon som jag sänder, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot Gud, eftersom Gud har sänt mig.”
21 När Jesus hade sagt detta blev han upprörd i sitt innersta och utbrast: ”Jag ska säga er som det är: en av er kommer att förråda mig!4
22 Hans efterföljare såg då på varandra och undrade vem han kunde mena.
23 En av hans efterföljare, den som han älskade,5 var närmast Jesus vid bordet och
24 Simon Petrus gjorde därför tecken åt honom att fråga Jesus vem han talade om.
25 Efterföljaren lutade sig då mot Jesus och frågade: ”Herre, vem är det?”
26 Jesus svarade: ”Det är han som får brödstycket som jag nu doppar i fatet.” Sedan doppade han brödstycket och gav det till Judas, Simon Iskariots son.
27 Och i samma ögonblick som Judas fick brödet for Satan in i honom. Jesus sa då till honom: ”Skynda dig, gör det du ska!”
28 Ingen av de andra vid bordet förstod varför Jesus sa så till Judas.
29 Några trodde att han bad honom gå ut och köpa det man behövde till påskhögtiden eller ge något till de fattiga, eftersom Judas skötte om den gemensamma kassan.
30 Men när Judas hade fått brödet, reste han sig genast och gick ut. Och det var natt.

Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom

31 Så snart Judas hade gått, sa Jesus: ”Jag, Människosonen6, ska nu återvända till min härlighet i himlen, och Gud ska bli upphöjd och ärad genom det som händer mig.
32 Ja, Gud ska mycket snart låta mig återvända till min härlighet.7
33 Mina kära barn, jag ska bara vara kvar hos er en kort tid till. Sedan ska ni förgäves söka efter mig, eftersom jag går till ett ställe dit ni inte kan komma, precis som jag sa till de judiska ledarna.
34 Så nu befaller jag er något nytt: att ni ska älska varandra. Ja, älska varandra lika mycket som jag har älskat er.
35 Genom att ni älskar varandra ska människorna förstå att ni är mina efterföljare.”
36 Simon Petrus frågade då Jesus: ”Herre, vart går du?”Jesus svarade: ”Dit jag går nu, kan du inte följa med, men senare ska du följa mig.”
37 Men Petrus undrade: ”Varför kan jag inte följa med nu? Jag är beredd att dö för dig.”
38 Då svarade Jesus: ”Dö för mig, säger du? Jag försäkrar dig, att innan tuppen hinner gala imorgon bitti, ska du tre gånger ha förnekat att du känner mig!”
1 13:1 ”Påsk” kommer från hebreiskans “pésach” eller “pasách” som betyder “gå förbi” eller “skona”. Judarnas påsk firas till minne av hur Gud räddade dem ut ur slaveriet i Egypten. Jämför Andra Moseboken 12:1-27.
2 13:18 Se Psaltaren 41:10.
3 13:19 Jesus använde samma ord om sig själv som Gud gjorde i Andra Moseboken 3:14. Han är den evige ”Jag är”.
4 13:21 Jämför Psaltaren 41:10.
5 13:23 Vilken efterföljare Johannes syftade på avslöjas i 21:20-24.
6 13:31 ”Människoson” är ett hebreiskt sätt att säga ”av människa”. Det var en titel på Messias, den utlovade kungen, hämtad från Daniel 7:13-14.
7 13:32 En del handskrifter har: Och om Gud blir upphöjd och ärad genom mig, ska han mycket snart…
© 2018 ERF Medien