Filemonbrevet 1

Nya Levande Bibeln

1 Från Paulus, som sitter fängslad för att ha spridit budskapet om Jesus Kristus[1]. Min medarbetare Timotheos är med och sänder sina hälsningar. Till vår käre vän och medarbetare Filemon,2 och till den församling som möts i hans hem. Till vår syster Apfia, och till vår medkämpe Archippos.3 Vi ber att Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus ska visa er godhet och fylla er med frid.4 Jag tackar alltid Gud när jag ber för dig, käre Filemon,5 eftersom jag ständigt hör om din tro på Herren Jesus och om den kärlek du visar alla de troende.6 Jag ber att det stöd du har kunnat ge dem på grund av din tro, ska få dem att inse hur mycket gott man kan göra för Kristus.7 Jag har själv blivit mycket glad och uppmuntrad när jag har hört hur du, min bror, genom kärleksfulla gärningar har gett nytt mod åt de troende.8-9 Tack vare vår långa vänskap, vill jag nu vädja till dig om en sak, jag Paulus, en gammal man som nu också är en fånge för Jesus Kristus skull.[2] Jag skulle kunna kräva det av dig, i kraft av mitt uppdrag från Kristus, men det vill jag inte.10 Det jag vädjar till dig om är att du ska vara god mot Onesimos, för han har blivit som en son för mig, eftersom han kom till tro genom mitt arbete här i fängelset.11 Du hade inte särskilt stor nytta av Onesimos[3] förut, men nu har han blivit till verklig nytta för både dig och mig.12 Och när jag nu skickar honom tillbaka till dig är det som om jag sände en del av mig själv.13 Jag hade helst velat ha honom kvar här, så att han kunde hjälpa mig i ditt ställe, när jag nu sitter fängslad för att ha spridit det glada budskapet om Jesus.14 Men jag ville inte behålla honom utan att först ha fått ditt tillstånd. Om du gör något gott, ska det ju inte vara av tvång, utan av fri vilja.15 Man kanske kan se det så här: Onesimos försvann bort från dig under en kort tid, för att du sedan skulle få honom tillbaka för alltid.16 Men nu är han inte bara din slav, utan något mycket mer. Nu är han din älskade bror. Själv älskar jag honom mycket, men för dig måste han betyda ännu mer, både som slav och som en som tillhör Herren Jesus.17 Om du ser mig som din vän, så ta emot Onesimos på samma sätt som du skulle ha tagit emot mig.18 Har han skadat dig på något sätt eller är skyldig dig något, så sätt upp det på min räkning.19 Jag, Paulus, skriver här med min egen hand[4]: Jag ska betala tillbaka. Att du sedan har en ännu större skuld till mig, eftersom du kom till tro genom mig, är en annan sak.20 Ja, min käre bror, låt mig nu få nytta av att du lever i gemenskap med Herren Jesus. Gör mig lättad och glad för Jesus Kristus skull.21 Detta skriver jag, fullt övertygad om att du kommer att göra det jag ber dig om och mer än så.22 Så ber jag dig om en sak till: ha ett rum i ordning åt mig, för jag hoppas att Gud ska svara på era böner och låta mig komma till er snart.23 Epafras, som också sitter fängslad här för att ha spridit budskapet om Jesus Kristus, hälsar till dig.24 Det gör också mina medarbetare Markus, Aristarchos, Demas och Lukas.25 Med önskan om att vår Herre Jesus Kristus i sin godhet och kärlek ska skydda er.