1Amos var herde och bodde i Tekoa. En dag talade Gud till honom i en syn och lät honom se vad som skulle hända med hans folk. Han fick denna syn två år före jordbävningen, när Ussia var kung i Juda och Joas son Jerobeam var kung i Israel.2Detta är vad han såg och hörde: Herren talade från templet på berget Sion, och det lät som när ett lejon ryter. Och plötsligt vissnade och torkade alla betesmarker på berget Karmel till herdarnas stora sorg.3Herren sa: "Folket i Damaskus har syndat gång på gång, och jag kan inte glömma det. Jag ska inte längre avhålla mig från att straffa staden. Folket där har farit alltför hårt fram med mitt folk i Gilead. De har tröskat dem som säd med sitt förtryck av dem.4Därför ska jag låta kung Hasaels slott brinna ner och förstöra Ben-Hadads starka fästningar.5Jag ska bryta sönder bommen på Damaskus stadsport och döda kungarna i Aven, och Bet-Eden och Arams folk ska återvända till Kir som slavar." Herren har talat.6Herren säger: "Gasa har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta det bli ostraffat, för folket där skickade mitt folk i landsflykt och sålde dem som slavar i Edom.7Därför ska jag sätta eld på Gasas murar, och riva ner dess befästningar.8Jag tänker döda kungarna i Asdod och Askelon, och jag ska utplåna Ekron och filisteerna till sista man." Herren har talat.9Herren säger: "Folket i Tyrus har begått så många brott att jag inte kan glömma det. Jag ska inte längre låta dem vara ostraffade, för de bröt överenskommelsen om vänskap med sin bror Israel. De anföll och besegrade honom och förde bort honom i slaveri till Edom.10Därför ska jag sätta eld på Tyrus murar, och stadens alla palats och befästningar ska brinna ner."11Herren säger: "Edom har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta honom gå ostraffad längre, för han jagade sin bror Israel med svärd. Han var obarmhärtig i sin grymhet.12Därför ska jag sätta eld på Teman och bränna ner Bosras alla fästningar."13Herren säger: "Ammons folk har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem förbli ostraffade. Under krigen i Gilead, då de ville utvidga sina gränser, begick de fruktansvärda brott. De sprättade upp havande kvinnor med sina svärd.14Därför ska jag sätta eld på Rabbas murar och bränna ner dess befästningar. Striderna ska bli hårda och skriken höras långt.15Rabbas kung och furstar måste gå i landsflykt." Herren har talat.