1Dies sind die letzten Worte Davids: So spricht David, der Sohn Isais, so spricht der Mann, der zu höchsten Ehren kam, den der Gott Jakobs zum König erwählte, der bekannt ist in Israel für seine kunstvollen Lieder*:2Der Geist des HERRN, er spricht durch mich, er hat sein Wort in meinen Mund gelegt.3Der Gott Israels hat gesprochen, der ´schützende` Fels seines Volkes* hat zu mir gesagt: »Wer sein Volk gerecht regiert, wer herrscht in Ehrfurcht vor Gott,4der ist wie das Licht der Morgensonne, die den wolkenlosen Himmel erhellt: Unter ihren Strahlen sprießt nach dem Regen frisches Grün hervor.«5Mein Königshaus hält treu zu Gott. Er hat für alle Zeiten einen Bund mit mir geschlossen, wohl geordnet hat er ihn und daran hält er sich*. Was mir hilft und was ich wünsche, das alles lässt er stets gedeihen.6Skrupellose Menschen aber sind wie Dorngestrüpp, ´entwurzelt und vom Wind` verweht. Mit bloßen Händen fasst es niemand an.7Mit Schaufel und Spieß muss man sich wappnen, um es aufzulesen, man wirft es ins Feuer und verbrennt es an Ort und Stelle.
Die »Drei Helden«
8Dies sind die Namen der berühmtesten Kriegsleute Davids: Joscheb-Baschebet* aus ´der Sippe` Tachkemon* war der Anführer der »Drei Helden«. Er kämpfte mit dem Speer* gegen achthundert Feinde und tötete sie alle in einer einzigen Schlacht.9An zweiter Stelle unter den »Drei Helden« kam Eleasar, der Sohn Dodos und Nachkomme Ahoachs*. Er war bei David, als die Israeliten wieder einmal die Philister zum Kampf herausforderten. Die Philister gingen zum Angriff über, und die Israeliten traten den Rückzug an.*10Eleasar aber hielt ´als Einziger` stand. Er tötete einen Philister nach dem anderen, bis sein Arm erlahmte und seine Hand sich so verkrampfte, dass er sie kaum noch vom Schwert lösen konnte*. So schenkte der HERR an diesem Tag den Israeliten einen großen Sieg. Durch Eleasars Vorbild ermutigt kehrten die Israeliten wieder aufs Schlachtfeld zurück*, aber es blieb ihnen nur noch, die gefallenen Philister auszuplündern.11Der Dritte war Schamma aus Harar, der Sohn des Age. Als die Philister auf einem Linsenfeld bei Lehi gegen Israel kämpften*, flohen die Israeliten vor ihren Feinden.12Doch Schamma stellte sich mitten auf das Linsenfeld, verteidigte es gegen die Philister und schlug sie in die Flucht. So schenkte der HERR den Israeliten einen großen Sieg.13Einmal kamen die »Drei Helden« – sie gehörten zu den dreißig Befehlshabern Davids – während der Erntezeit zu ihm in die Höhle Adullam. Die Philister hatten damals ihr Lager in der Ebene Refaïm aufgeschlagen,14während David sich ´oben bei der Höhle` in seiner Bergfestung verschanzt hatte. Eine Abteilung der Philister hatte Betlehem besetzt.15Da überkam David ein Gefühl der Wehmut und er sagte: »Wenn mir doch jemand Wasser bringen würde aus dem Brunnen beim Tor von Betlehem!«16Darauf schlugen sich die »Drei Helden« durch das Lager der Philister, schöpften Wasser aus dem Brunnen beim Tor von Betlehem und brachten es zu David. Der aber wollte es nicht trinken, sondern goss es aus als Trankopfer für den HERRN.17Er sagte: »Der HERR bewahre mich davor, so etwas zu tun! Da könnte ich auch gleich das Blut meiner Männer trinken, die für dieses Wasser ihr Leben riskiert haben!*« So weigerte sich David zu trinken. Diese Heldentat vollbrachten die »Drei Helden« ´gemeinsam`.
Abischai und Benaja
18Abischai, der Bruder Joabs und Sohn der Zeruja, war Anführer der »Dreißig* Kämpfer«. Er tötete mit dem Speer dreihundert Feinde und wurde so bekannt wie einer der »Drei Helden«.19Unter den »Dreißig* Kämpfern« genoss er höchstes Ansehen und wurde ihr Oberbefehlshaber. Aber an die »Drei Helden« reichte er nicht heran.20Benaja aus Kabzeel, der Sohn Jojadas, war ein tapferer Mann, der große Taten vollbrachte. Er tötete die beiden ´moabitischen Kriegshelden, die als` »Gotteslöwen von Moab« ´bekannt waren`. Einmal stieg er an einem Schneetag in eine Zisterne, in die ein Löwe gefallen war, und tötete ihn.21Ein anderes Mal tötete er einen ägyptischen Krieger von beeindruckender Gestalt, der mit einem Speer bewaffnet war. Benaja ging mit einem Stock auf ihn los, riss ihm den Speer aus der Hand und tötete ihn damit.22Solche Taten vollbrachte Benaja, der Sohn Jojadas. Er war so bekannt wie einer der »Drei Helden«.23Unter den »Dreißig Kämpfern« genoss er höchstes Ansehen, aber an die »Drei Helden« reichte er nicht heran. David machte ihn zum Befehlshaber seiner Leibwache.
Die »Dreißig Kämpfer«
24Zu den »Dreißig Kämpfern« gehörten: Asaël, der Bruder Joabs; Elhanan, der Sohn Dodos, aus Betlehem;25Schamma aus Harod; Elika aus Harod;26Helez aus Pelet*; Ira, der Sohn Ikkeschs, aus Tekoa;27Abiëser aus Anatot; Mebunnai* aus Huscha;28Zalmon aus Ahoach; Mahrai aus Netofa;29Heled, der Sohn Baanas, aus Netofa; Ittai, der Sohn Ribais, aus Gibea im Stammesgebiet von Benjamin;30Benaja aus Piraton; Hiddai aus Nahale-Gaasch*;31Abialbon aus Araba; Asmawet aus Bahurim;32Eljachba aus Schaalon; Jaschen aus Gun*; Jonatan,33´der Sohn` Schammas*, aus Harar; Ahiam, der Sohn Scharars, aus Harar;34Elifelet, der Sohn Ahasbais, aus Maacha; Eliam, der Sohn Ahitofels, aus Gilo;35Hezro aus Karmel; Paarai aus Arab;36Jigal, der Sohn Natans, aus Zoba; Bani aus Gad;37Zelek, der Ammoniter; Nachrai aus Beerot, der Waffenträger von Joab, dem Sohn der Zeruja;38Ira aus Jattir; Gareb aus Jattir;39Urija, der Hetiter. Insgesamt waren es 37 berühmte Kriegsleute.*
nuBibeln
Davids sista ord
1Dessa var Davids sista ord: ”David, Jishajs son, talar, han som Gud upphöjde, han som smordes till kung av Jakobs Gud, han som är sångaren av Israels sånger.2HERRENS Ande talade genom mig, och hans ord var på min tunga.3Israels Gud, Israels klippa, sa till mig: ’Den som regerar rättfärdigt, den som styr sitt folk i fruktan för Gud,4han ska vara som morgonens ljus,* ja, som en klar morgon utan minsta moln, som friskheten i det gröna gräset där det spirar efter regnet’.5Det är väl så med min ätt inför Gud? Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig. Hans förbund är evigt och bindande. Han håller sina löften. Ja, allt som tjänar mig till frälsning och allt jag önskar låter han växa fram.6Men onda män är som törnen som kastas bort, man tar inte i dem med händerna.7Den som vill röra vid dem måste ha skarpa verktyg av järn eller spjutskaft, och sedan bränner man dem.”
Davids hjältar
8Här följer namnen på Davids hjältar. Jishboshet från Takemon var den förnämste bland ”de tre”*, han som vid ett tillfälle dödade 800 man med sitt spjut.9Närmast honom kom Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt. Han var också en av de tre. Han var tillsammans med David vid Pas Dammim när filistéerna hånade dem och var samlade till strid. Israeliterna drog sig tillbaka.10Han dödade filistéer ända tills hans hand var så trött att den satt som fastklistrad vid svärdet och genom honom utförde HERREN en stor räddning den dagen. Resten av armén återvände till Elasar men bara för att ta byte.11Sedan kom Shamma, son till Age från Harar. En gång hade filistéerna samlats vid Lechja.* Där fanns en åker full med ärter. Israeliterna flydde för filistéerna,12men Shamma ställde sig mitt på åkern, försvarade den, slog filistéerna och genom honom utförde HERREN en stor räddning.13En dag under skördetiden begav sig tre av de trettio förnämsta kämparna till David i Adullams grotta, medan en avdelning filistéer hade slagit läger i Refaimdalen.14David befann sig i borgen och en filisteisk utpost fanns i Betlehem.15David sa längtansfullt: ”Ack, om någon kunde hämta lite vatten från källan vid porten till Betlehem!”16De tre hjältarna bröt sig då igenom filistéernas läger och hämtade upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och förde det med sig tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det och hällde ut det som ett dryckesoffer till HERREN.17”Nej, HERREN förbjude att jag skulle göra något sådant!” sa han. ”Skulle jag dricka blodet av dessa män som riskerat sina liv?” Han ville inte dricka det. Sådana var de tre hjältarnas bedrifter.18Avishaj, Serujas son och Joavs bror, var befälhavare för de trettio*. En gång dödade han 300 man med sitt spjut och han blev lika berömd som ”de tre”.19Hans anseende blev större än någon bland de tre och han blev deras befälhavare, men han räknades inte som en av dem.20Benaja var son till Jojada och en tapper soldat från Kavseel. Han gjorde många stordåd och dödade två av Moabs bästa män*. Han gick också ner och slog ihjäl ett lejon i en brunn en snöig dag.21En annan gång dödade han en storväxt egypter som var beväpnad med ett spjut. Benaja gick fram till honom beväpnad med en stav. Han ryckte spjutet från egypterns hand och dödade honom med det.22Sådana var Benajas, Jojadas sons, bedrifter, och han fick stort anseende bland de tre hjältarna.23Han var mer berömd än de trettio, men han räknades inte med bland de tre. David gav honom befälet över sin livvakt.24Asael, Joavs bror, var bland de trettio liksom: Elchanan, Dodos son, från Betlehem,25Shamma från Harod, Elika från Harod,26Heles från Pelet, Ira, Ickeshs son från Tekoa,27Avieser från Anatot, Mebunnai* från Hushas släkt,28Salmon från Achoachs släkt, Mahraj från Netofa,29Helev, Baanas son, från Netofa, Ittaj, Rivajs son, från Giva i Benjamin30Benaja från Piraton, Hiddaj från Nachale Gaash,31Avi-Alvon från Arava, Asmavet från Bachurim,32Eljachba från Shaalvon, Jashens söner, Jonatan,33Shamma från Harar, Achiam, Sharars son, från Arar,34Elifelet, Achasbajs son, från Maaka, Eliam, Achitofels son, från Gilo,35Hesro från Karmel, Paaraj från Arav,36Jigal, Natans son, från Sova, Bani av Gads stam,37Selek från Ammon, Nachraj från Beerot, Joavs, Serujas sons, väpnare,38Ira av Jeters släkt, Garev av Jeters släkt39samt hettiten Uria. Allt som allt var de trettiosju man.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.