1På den dagen ska HERREN med sitt fruktade, stora, starka svärd straffa Leviatan, den snabba ormen, Leviatan, den ringlande ormen, och döda odjuret i havet.
Herrens vingård, Israel
2Sjung på den dagen om den underbara vingården:3”Jag, HERREN, sköter om den. Jag vattnar den ständigt och vakar över den dag och natt, för att ingen ska skada den.4Jag hyser ingen vrede. Men om den ger mig törnen och tistlar, så ger jag mig i strid mot den och bränner upp alltsammans,5om man nu inte söker beskydd hos mig för att sluta fred med mig. Ja, måtte man sluta fred med mig.”6I kommande tider ska Jakob slå rot, Israel ska knoppas och blomma, för att fylla hela världen med frukt.7Har han slagit dem som han slog dem som slog hans folk? Eller dräpt dem som dess dråpare blev dräpta?8Nej, du stred mot folket genom att föra bort det i fångenskap, de drevs bort med hans stormvind, som när den heta östanvinden blåser.9Så blir också Jakobs skuld försonad, och detta är priset för borttagandet av hans synd: Han låter altarnas stenar krossas som kalkstenar, och asherapålarna och rökelsealtarna ska aldrig resas igen.10Den befästa staden ligger öde, en övergiven boplats, ödslig som en öken. Där betar och lägger sig kalvarna och äter upp kvistarna.[1]11När grenarna har torkat bryts de av, och kvinnor kommer och gör upp eld med dem. Sådant är detta folk, oförståndigt. Därför visar deras Skapare ingen barmhärtighet mot dem, han som format dem visar ingen nåd.12Men den dagen ska HERREN tröska, från Eufrat och till Egyptens gränsflod, och plocka er samman en efter en, ni israeliter.13På den dagen ska ett mäktigt horn ljuda, och de som försvunnit i Assyrien ska komma, liksom de som skingrats i Egypten, och tillbe HERREN på det heliga berget i Jerusalem.