1Acceptera alla som vill dela er gemenskap, även om deras tro är svag. Diskutera inte med dem, och tvinga dem inte att göra något som de anser är fel.2Någons tro kanske är så stark att han anser det rätt att äta vadsomhelst, medan en annans tro är så svag att han bara vågar äta grönsaker.[1]3Då ska den som vågar äta allt inte döma den som inte vågar. Och den som bara äter vissa saker ska inte döma den som äter allt. Gud har ju accepterat dem båda två!4Vad har du för rätt att döma dem som tjänar Herren Jesus? De är ju bara ansvariga inför honom, så låt honom tala om i fall de handlar rätt eller fel. Men Herren ska hjälpa dem att göra det som är rätt.5På samma sätt anser en del att vissa dagar är mer betydelsefulla än andra, medan andra tycker att alla dagar är lika. Här måste var och en följa sitt eget samvete.6Den som gör skillnad på olika dagar, gör det alltså för Herren Jesus skull. Och den som äter av vadsomhelst gör det för att ära Herren. Han tackar ju Gud för maten. Men den som avstår från viss mat gör det också för att ära Herren. Även han tackar ju Gud för maten!7Vi lever alltså inte för vår egen skull, och när vi dör angår det inte bara oss själva.8Nej, när vi lever, vill vi ära Herren Jesus, och när vi dör, vill vi ära Herren Jesus. Vi tillhör alltså Herren vare sig vi lever eller dör.9Kristus dog ju och blev levande igen just för att han skulle vara Herre över både levande och döda.10Varför dömer du då dina troende syskon och ser ner på dem? Kom ihåg att var och en av oss en dag ska stå inför Guds domstol.11Det står ju i Skriften[2]: ”Så sant jag lever, säger Herren, alla människor ska falla på knä inför mig, och alla ska bekänna att jag är Gud.”12Alltså ska var och en stå till svars för sina egna handlingar inför Gud.13Sluta därför med att döma varandra. Säg istället till er själva: ”Vi ska aldrig mer göra något som kan få en troende bror eller syster att synda.”14Själv är jag helt övertygad om att det jag äter aldrig kan göra mig ovärdig att komma inför Gud, eftersom jag lever i gemenskap med Jesus Kristus. Men den som anser att det är förbjudet att äta en viss slags mat, han gör uppror mot Gud om han äter, och därför är det fel för honom.15Om du alltså sårar din troende bror eller syster genom den mat du äter, då älskar du inte längre din medmänniska. Låt inte det du äter orsaka att någon som Kristus har dött för, går evigt förlorad.16Om ni gör det kommer människor istället att tala illa om det ni är övertygade om är rätt.17Att tillhöra Guds eget folk handlar ju inte om vad vi äter eller dricker, utan om att Guds heliga Ande ska fylla oss med sin godhet, så att vi kan leva i frid och glädje med varandra.18Om du tjänar Kristus med den inställningen gläder du Gud och blir uppskattad av andra människor.19Vi måste alltså sträva efter att göra sådant som skapar frid och hjälper andra att få en starkare tro.20Riv inte ner det som Gud har byggt upp, bara för matens skull! Det är tillåtet att äta vadsomhelst, men den som anser att det är fel syndar mot Gud om han äter.21Avstå därför hellre från att äta kött och dricka vin eller göra andra saker som kan få din troende bror eller syster att synda.22Vad du själv anser om allt detta får vara en sak mellan Gud och dig. Lycklig är den som kan följa sin övertygelse och äta vadsomhelst.23Men den som tvivlar på vad som är rätt och ändå äter, han kommer att bli dömd av Gud, eftersom han handlar mot sin egen tro. Allt man gör utan att vara övertygad om att det är rätt, det är synd!
Romarbrevet 14
English Standard Version
Do Not Pass Judgment on One Another
1As for the one who is weak in faith, welcome him, but not to quarrel over opinions. (Rom 15:1; 1 Kor 8:9; 1 Kor 9:22)2One person believes he may eat anything, while the weak person eats only vegetables. (Rom 14:14)3Let not the one who eats despise the one who abstains, and let not the one who abstains pass judgment on the one who eats, for God has welcomed him. (Kol 2:16)4Who are you to pass judgment on the servant of another? It is before his own master[1] that he stands or falls. And he will be upheld, for the Lord is able to make him stand. (Jak 4:12)5One person esteems one day as better than another, while another esteems all days alike. Each one should be fully convinced in his own mind. (Sak 7:5; Rom 14:23; Gal 4:10)6The one who observes the day, observes it in honor of the Lord. The one who eats, eats in honor of the Lord, since he gives thanks to God, while the one who abstains, abstains in honor of the Lord and gives thanks to God. (Matt 15:36; 1 Kor 10:30; 1 Tim 4:3)7For none of us lives to himself, and none of us dies to himself. (1 Kor 6:19; 2 Kor 5:15; Gal 2:20; 1 Thess 5:10; 1 Pet 4:2)8For if we live, we live to the Lord, and if we die, we die to the Lord. So then, whether we live or whether we die, we are the Lord’s. (Fil 1:20)9For to this end Christ died and lived again, that he might be Lord both of the dead and of the living. (Apg 10:42; Upp 1:18; Upp 2:8; Upp 20:12)10Why do you pass judgment on your brother? Or you, why do you despise your brother? For we will all stand before the judgment seat of God; (Rom 14:9; 2 Kor 5:10)11for it is written, “As I live, says the Lord, every knee shall bow to me, and every tongue shall confess[2] to God.” (Jes 45:23; Fil 2:10)12So then each of us will give an account of himself to God. (Matt 12:36; Matt 16:27; Gal 6:5; 1 Pet 4:5)
Do Not Cause Another to Stumble
13Therefore let us not pass judgment on one another any longer, but rather decide never to put a stumbling block or hindrance in the way of a brother. (Matt 7:1; 1 Kor 8:13)14I know and am persuaded in the Lord Jesus that nothing is unclean in itself, but it is unclean for anyone who thinks it unclean. (Apg 10:15; Rom 14:2; Rom 14:20; 1 Kor 8:7; 1 Kor 8:10)15For if your brother is grieved by what you eat, you are no longer walking in love. By what you eat, do not destroy the one for whom Christ died. (Rom 14:20; 1 Kor 8:11; Ef 5:2)16So do not let what you regard as good be spoken of as evil. (Rom 12:17; 1 Kor 10:29)17For the kingdom of God is not a matter of eating and drinking but of righteousness and peace and joy in the Holy Spirit. (Rom 15:13; 1 Kor 6:9; 1 Kor 8:8; Gal 5:22)18Whoever thus serves Christ is acceptable to God and approved by men. (2 Kor 8:21)19So then let us pursue what makes for peace and for mutual upbuilding. (Ps 34:14; Rom 15:2; 1 Kor 7:15; 1 Kor 14:12; 2 Tim 2:22)20Do not, for the sake of food, destroy the work of God. Everything is indeed clean, but it is wrong for anyone to make another stumble by what he eats. (Rom 14:14; Rom 14:15; 1 Kor 8:9; Tit 1:15)21It is good not to eat meat or drink wine or do anything that causes your brother to stumble.[3] (1 Kor 8:13)22The faith that you have, keep between yourself and God. Blessed is the one who has no reason to pass judgment on himself for what he approves. (1 Joh 3:21)23But whoever has doubts is condemned if he eats, because the eating is not from faith. For whatever does not proceed from faith is sin.[4]