Schließen
BibleServer is a donation based project by ERF Medien. 25 € will help us to secure next years funding.
Hjälp

Nya Levande Bibeln

Hanna får bönesvar - en son

1 Detta är berättelsen om Elkana, en man i Efraims stam, som bodde i Ramataim-Sofim, i Efraims bergsbygd. Hans far hette Jeroham, hans farfar Elihu, hans farfarsfar Tohu, och hans farfars farfar hette Suf.
2 Han hade två hustrur, Hanna och Peninna. Peninna hade fått barn men inte Hanna.
3 Varje år reste Elkana till Silo för att tillbe herrarnas Herre och offra till honom. Där var Elis två söner, Hofni och Pinehas, Herrens präster.
4 Varje gång Elkana offrade brukade han ge Peninna och hennes barn av offerköttet.
5 Åt Hanna gav han dubbel tilldelning. Han älskade henne mycket, trots att Herren inte gett henne något barn.
6 Peninna gjorde inte saken bättre genom att reta Hanna för hennes ofruktsamhet.
7 Varje gång hände samma sak. Peninna hånade och skrattade åt Hanna medan de gick till Silo, och Hanna grät och tappade matlusten.
8 "Vad är det, Hanna?" brukade Elkana fråga. "Varför äter du inte? Varför oroar du dig så mycket över att du inte kan få några barn? Du har ju mig. Är inte det bättre än tio söner?"
9 En kväll i Silo, när de hade ätit tillsammans, gick Hanna till Herrens tält, där prästen Eli satt på sin vanliga plats vid sidan av ingången.
10 Hanna var djupt bedrövad och grät medan hon bad till Herren.
11 Och hon gav detta löfte: "Allsmäktige Gud, se till min sorg och svara på min bön och ge mig en son, så ska jag ge honom tillbaka till dig. Han ska tillhöra dig hela livet, och hans hår kommer aldrig att klippas."
12-13 Eli lade märke till att hennes läppar rörde sig, men eftersom han inte hörde ett enda ljud förstod han inte att hon bad utan trodde att hon hade druckit sig full.
14 "Måste du komma hit drucken?" frågade han. "Se till att du blir nykter!"
15-16 "Nej, min herre, jag har inte druckit något", svarade hon. Men jag är ledsen och bekymrad, och därför har jag lagt fram allt som jag burit på inför Herren. Tro inte att jag är en dålig kvinna!"
17 "Om det är på det sättet", sa Eli, "ska du fatta mod igen! Israels Gud ska svara på din bön, vad den än gäller!"
18 "Tack, herre!" utbrast hon och gick lycklig och glad sin väg. Hon började att äta igen och såg inte längre så nedslagen ut.
19-20 Nästa morgon var hela familjen tidigt uppe och gick till tabernaklet för att tillbe Herren än en gång. De återvände sedan hem till Rama. När Elkana låg med Hanna kom Herren ihåg hennes bön, och hon blev med barn och födde en son. Hon kallade honom Samuel, som betyder 'utbedd av Gud', för hon sa: "Jag bad till Herren att jag skulle få honom."

Hanna uppfyller sitt löfte till Gud

21-22 Nästa gång det var dags för det årliga offret reste Elkana, Peninna och barnen till tabernaklet utan Hanna, för hon ville vänta. "Låt mig amma barnet en tid, så ska jag sedan ta honom till tabernaklet och lämna honom där", bad hon.
23 Elkana samtyckte och sa: "Ja, vi gör det som du tycker är bäst, bara Herrens vilja får ske."Därför stannade hon hemma tills hon slutat amma barnet.
24 Sedan tog hon honom till tabernaklet i Silo, fastän han fortfarande var mycket liten. Hon tog också med sig en tre år gammal tjur som offer, och en säck vete och lite vin.
25 De slaktade tjuren, och sedan förde de pojken till Eli.
26 "Min herre, kommer du ihåg mig?" frågade Hanna honom. "Jag är den kvinna som stod här bredvid dig och bad till Herren!
27 Jag bad honom ge mig denne pojke, och Herren har svarat på min bön.
28 Så länge han lever tillhör han Herren." Hon lämnade Samuel hos Eli och bad och prisade sedan Herren.
© 2016 ERF Medien