1Han sa: ”Människa, res dig upp,[1], så ska jag tala till dig.”2Och medan han talade kom Anden[2] in i mig och reste upp mig på fötterna, och jag hörde honom tala till mig.3Han sa: ”Du människa, jag sänder dig till israeliterna, ett folk som gör uppror mot mig. De och deras förfäder har varit upproriska mot mig fram till denna dag.4Till dessa med fräck uppsyn och envist hjärta sänder jag dig, och du ska säga till dem: ’Så säger Herren, HERREN.’5Vare sig de lyssnar eller inte – för ett upproriskt släkte är de – kommer de att få veta att en profet har varit ibland dem.6Du människa, var inte rädd för dem! Var inte rädd för vad de säger, även om det är nässlor och törnen runt omkring dig och du bor bland skorpioner. Var inte rädd för vad de säger, och bli inte förskräckt för dem, för de är ett upproriskt släkte.7Du ska tala mina ord till dem vare sig de lyssnar eller inte, för de är upproriska.8Människa, lyssna nu på vad jag säger till dig. Var inte upprorisk som detta upproriska släkte! Öppna munnen och ät vad jag ger dig!”9Jag såg en hand räckas ut mot mig, och i den var en bokrulle.10Han rullade upp den inför mig, och den var fullskriven på både fram- och baksidan. Det som var skrivet i den var klagosånger, suckan och jämmer.
Hesekiel 2
Nya Levande Bibeln
Herren kallar Hesekiel till profet
1Rösten sa: "Stå upp, du människa, så ska jag tala till dig."2Och medan han talade kom anden in i mig och reste upp mig på fötterna, och jag hörde honom säga:3"Du människa, jag sänder dig till Israels folk, ett folk som gör uppror mot mig. De och deras förfäder har syndat mot mig fram till denna stund.4De är ett hårdhjärtat och envist folk. Men jag sänder dig till dem för att ge dem budskap från mig.5Och vare sig dessa rebeller lyssnar eller inte, kommer de i alla fall att få veta att de har en profet ibland sig.6Du människa, var inte rädd för dem! Var inte rädd ens när deras hotelser är skarpa och hätska och sticker som skorpioner. Bli inte förskräckt när du hör deras ord, för kom ihåg att de är upproriska!7Du måste låta dem få höra mina ord vare sig de lyssnar eller inte.8Lyssna nu på vad jag säger till dig. Du får inte också bli upprorisk som de! Öppna munnen och ät vad jag ger dig!"9När jag tittade upp fick jag se en hand som höll fram en bokrulle åt mig, och det var skrivet på båda sidor av den. Handen rullade ut den, och jag såg att den var full av varningar, sorgebud och förutsägelser om dom.